Hon vill bryta tystnaden

Egentligen började allt med en bok - En parisiskas resa till Lhasa (på svenska 1987) skriven av Alexandra David-Néel (1868-1969). Tidigt blev hon en resenär och 43 år gammal, efter en karriär som operasångerska, tog hon båten till Indien och blev upptäcktsresande i Asien. Tio år senare lyckades hon med bedriften att ta sig in i Tibet, praktiskt taget en omöjlighet på 1920-talet. Till fots, dessutom, långt ifrån de samtida upptäcktsresandenas påkostade expeditioner. Men så var också Alexandra David-Néel en av förra seklets märkvärdigaste äventyrare, en spränglärd orientalist och ett språkgeni. När hon skulle fylla 100 år förnyade hon för säkerhets skull sitt pass. -Jag blev helt fascinerad både av hennes berättelse och av författaren själv. Tänkte att jag skulle göra en pjäs och bestämde mig för att åka till Tibet och se landet med egna ögon, säger Margit Schiött, scenograf, skådespelare och mångsysslare. Hon driver sedan många år tillbaka Teater 2 i Luleå, en turnerande musikteatergrupp med inriktning på barnkultur och med hela landet som arbetsfält. I själva verket består gruppen bara av henne själv, även om hon ofta samarbetar med musiker som exempelvis Thomas Lundkvist från Stockholm, som hon skapat många rosade föreställningar tillsammans med genom åren. Viktigt att berätta
Ännu har det inte blivit någon pjäs om Alexandra David-Néel och hennes fascinerande vandring i Tibet. Däremot en föreläsning med bilder om det hänförande landet i öster. -Efter att ha varit där kände jag starkt att det är viktigt att berätta om situationen i Tibet, som varit ockuperat av Kina sedan 1950. Jag tycker att det är alldeles för tyst och nu när Kina ska arrangera OS känns det viktigare än någonsin, säger Margit Schiött, som på lördag talar om Tibet på Kulturens hus i Luleå. Inför OS i augusti ger de kinesiska myndigheterna utländska journalister och deras medhjälpare rätt att fritt resa runt i Kina och intervjua vem de vill, en rättighet som trots löften inte alltid låter sig infrias. Men de uppluckrade bestämmelserna gäller inte Kinas inhemska journalister och absolut inte Tibet, där den kinesiska regimens kränkningar av det tibetanska folket pågått i över fem decennier. Ockupationen innebär bland annat att där inte finns yttrandefrihet och att religionsfriheten är starkt begränsad. Tusentals tempel har rivits och de stora infrastruktursatsningarna som mycket synligt pågår syftar till att underlätta för kineserna att kunna exploatera Tibet och säkra kontrollen över området. Åtta års fängelse
Landets högste religiösa ledare Dalai Lama, den fjortonde i ordningen, befinner sig efter ett misslyckat uppror mot Kinas överhet sedan 1959 i landsflykt och styr en exilregering från indiska Dharmsala, också kallat "Lilla Tibet" för sina många tibetanska flyktingar.Så sent som i november förra året dömdes en tibetansk nomad och
elvabarnsfar som under en hästmarknad i augusti ställde sig på en scen och skrek "Länge leve Dalai lama" till åtta års fängelse för omstörtande verksamhet. En munk och en lärare som båda anklagades för att ha försökt sända ut bilder och information från händelsen via internet, dömdes till tio respektive nio års fängelse. -Tibet är ett stort land med en relativt liten befolkning. Innan Kinas ockupation räknade man med sex miljoner invånare. Nu finns inga officiella siffror, men vissa av
Tibets städer består idag av fler kineser än av tibetaner, säger Margit Schiött.-Utvecklingen går rasande fort. 80 procent av den inhemska befolkningen i Tibet är nomader. Nu skövlas den inhemska kulturen och ersätts av modern teknik i form av nya vägar, hastighetsjärnvägar och köpcentran. Självklart vill tibetanerna också ha en utveckling, men inte i den här takten. Dessutom är besluten inte deras, landet är ju ockuperat av Kina. -Men det som upprör mest är ju det dagliga förtrycket, bland annat av religionen, som i Tibet är mycket stark, säger Margit Schiött.Vore det inte så tragiskt skulle man kunna skratta åt Kinas beslut daterat den 1 september förra året. Enligt den buddhistiska tron låter en hög lama eller vishetslärare efter avslutat jordeliv sin själ landa i en ny kropp. Detta vill nu ockupationsmakten Kina sätta stopp för och därför har de givit uppdraget till sin byrå för religiösa affärer att
hädanefter administrera alla så kallade levande Buddhors återfödslar. -Oavsett var man står politiskt är Kinas behandling av befolkningen i Tibet oacceptabel. Kina är så starkt nu, en sådan viktig marknad att ingen tycks vilja ta strid. Men vi kan ju inte bara sitta här och se på när mänskliga rättigheter kränks i den omfattning som sker i Tibet. Kampen pågår
Kina är dessutom mycket aktivt när det gäller att styra och påverka världsopinionen, anser Margit Schiött. I november protesterade regimen bland annat mot den amerikanska kongressens beslut att tilldela Dalai Lama en guldmedalj för hans fredsarbete genom att kalla honom en separatist som har till uppgift att splittra den kinesiska folkrepubliken. Men trots förtrycket pågår kampen mot den kinesiska ockupationsmakten. Dagligen sänder Voice of Tibet radio över landet, bland annat med bistånd av norska ingenjörer, och runt omkring i världen ordnas aktioner. Enligt nyhetsbyrån Reuters planeras en stor protestmarsch till den tibetanska huvudstaden för att störa OS-facklans stafett. -Det är ju ett stängt land och censuren är mycket sträng. Men man kan bland annat hjälpa till med ekonomiskt bistånd till skolor och sjukhus, säger Margit Schiött, som själv bland annat har ett fadderbarn i Tibet. -Jag tycker det är fel att tiga. För mig känns det viktigt att berätta.