I juni förra året dömdes en man för innehav av tecknad barnporr. Domen har gett upphov till en högljudd debatt om tryckfrihetens gränser. Nu prövas den av Högsta domstolen.
Det så kallade mangamålet är ett av senare års mest uppmärksammade svenska rättsfall. Både tingsrätten i Uppsala och Svea hovrätt har dömt en man för ringa barnpornografibrott sedan det framkommit att han haft tecknade seriebilder föreställande nakna barn i sin dator.
Den dömde mannen har överklagat hovrättens dom och på måndagen meddelade Högsta domstolen att fallet ska prövas, när det sker är emellertid oklart.
- Det är skönt. Både personligen och ur ett riksintresse är det bra att det blir en prövning av det här. Jag hoppas så klart att de inser att vi inte ha kan ett så flagrant brott mot vår grundlag, säger mannen till TT Spektra.
Översättare och expert
Den dömde mannen arbetar som översättare av japanska serier och är en av Sveriges främsta experter på området. I de fällande domarna har domstolarna tagit fasta på att den relativt nya barnpornografilagen inte gör skillnad på fotografier av verkliga barn och teckningar av barn i fiktiva sexuella situationer.
De fällande domarna har gett upphov till en debatt där många har ifrågasatt rimligheten i att betrakta fiktiva teckningar som illegala och ställt den grundlagsskyddade tryckfriheten mot den lag som förbjuder all hantering av barnpornografi.
- Om de friar mig på undantagspunkten att jag är serievetare kommer jag inte att kliva ner från barrikaden. Då fortsätter jag att skrika, säger översättaren.
Madeleine Leijonhufvud är professor emerita och expert på frågor om barnpornografi. Hon menar att att hovrätten har gjort en korrekt tolkning av lagen, men har vid flera tillfällen uttryckt kritik mot de bestämmelser som jämställer tecknad erotik med barnpornografi.
Dagens lagstiftning innebär att undantag kan göras för personer som innehar barnporrbilder i till exempel utbildningssammanhang. Där ser Madeleine Leijonhufvud en möjlig öppning.
- Högsta domstolen kan inte ändra på lagtexten där det nu finns en bestämmelse som även omfattar fiktiva bilder. Vad de kan göra är möjligen att utvidga undantaget i lagen, säger hon.