Hög tid att läsa Marx igen?

ny bok/
Karl Marx. Texter i urval
Red: Sven-Erik Liedman
Ordfront

Kultur och Nöje2003-05-31 06:30
Det börjar åter bli möjligt att läsa Marx. Knappt 15 år efter sovjetkommunismens kollaps och mitt inne i en kapitalistisk lågkonjunktur blir det åter nödvändigt att diskutera samhälle och politik som en gemensam angelägenhet. Då återupptäcks Marx och hans kanske mest begåvade bidrag till den politiska historien. Jag tänker på teorin om bas och överbyggnad, om den relativa samstämmigheten mellan samhällets ekonomiska fundament och dess politiskt-kulturella apparat. Hur ska EMU kunna förverkligas, när Europa inte har en verkligt gemensam ekonomi, hur ska unionen byggas när delarna spretar åt alla håll? Hur ska de gemensamma angelägenheterna ordnas i en värld där den nyliberala hallelujakören sjungit färdigt? Det är på sådant man tänker under läsningen av Sven-Erik Liedmans urval av Marx-texter på Ordfront. 
Det finns ofta en oerhörd kraft i Marx ord, det var sådant man kände som radikal student, mot förförelsens fara var man mindre uppmärksam. I sitt förord skriver Liedman om Lenins kanske dummaste yttrande någonsin, den som förstörde en del av Europas historia för nästan hela 1900-talet: Marx lära är allsmäktig därför att den är sann. Jag är övertygad om att Marx hade slagit skallen av Lenin om han fått tillfälle. I det yttrandet görs marxismen till statsreligion, beivrad med dödstraff och läger. I det yttrandet töms en skarpsinnig historiefilosofi från 1800-talet på all demokratisk och skapande kraft och görs om till en tsaristisk befallning.  Inte så att Marx själv är helt utan skuld, som ideolog var han tyskt systematisk och inte helt klar gentemot parlamentarism och pluralism. Det var inte Lenin som uppfann tanken på proletariatets diktatur, men det som hos Marx var ett utopiskt och historiskt hugskott blev hos Lenin en asiatisk statsapparat. 
Men frågan är om någon sett kapitalismens själ tydligare än Karl Marx.  Läs följande stycke och se er om bland chefsbonusar i det privatiserade och nyliberala paradiset:  ?Den (bourgeoisin) har upplöst den personliga värdigheten i bytesvärdet och i stället för de otaliga lagstadgade och välförtjänta friheterna satt den samvetslösa friheten allena. ? Det finns saker som var lika sant 1840 som 2003. I dag finns åter ekonomer och historiker som vänder sig till Marx för att hitta en mer trolig förklaringsmodell när så många förenklade lösningar visat sin inkompetens. Marx är ingen okomplicerad tänkare, det finns stora skillnader mellan den unge kritikern och den gamle tänkaren.  Mellan den Marx som ansåg att människan hade ett evigt väsen, från vilket hon kunde alieneras, och den gamle Marx som ansåg att människan var summan av sina samhälleliga förhållanden. 
Kanske är det dags för Marx igen, för samhällets återupprättande? För min egen del blir det då den unge, ännu hoppfulle tänkaren och kritikern. 
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!