Hittar sin egna vägar utan att kännas svår

Ryan Bingham (en utmärkt George Clooney) lever för att samla poäng hos flygbolagen. Han lever dock inte för att samla vuxenpoäng. Han har inga barn, ingen fru, inget riktigt hem förutom flygstolarna och hotellrummen där han ägnar sina dagar och nätter. På många sätt liknar denna Bingham George Clooneys egen stjärnpersona - den eviga ungkarlen. Varför flyger han så mycket då? Jo, för att utföra ett jobb som han är väldigt duktig på. Hans arbetsbeskrivning är enkel. Ryan är anlitad till att ge anställda på diverse företag kicken eftersom det är en arbetsuppgift vanliga chefer ogärna gör. Särskilt i tider då allt nedrustas och väldigt många får sparken. Ryans skicklighet grundar sig i att han får den uppsagda att se det nya som en väg till en bättre plats. Vi kommer in i en avgörande period i Binghams liv. För en gångs skull har han träffat en kvinna, Alex (Vera Farmiga), som faktiskt får honom att känna något. Dessutom ser det ut som att det typ av arbete han utför kommer att sluta existera eftersom man ska börja kicka folk via nätet. Men kan och vill Bingham förändras? Jason Reitman, Juno-regissören, har gjort en särskilt vass mainstream-film (dramedi skulle man kalla den för) som hittar sina egna vägar utan att kännas märklig och svår. Up in the Air är god och tänkvärd underhållning trots att den är berättad i ett långsamt tempo. I ovanligheterna (som Binghams märkliga jobb och ovanliga livssituation) finns substans med mening som känns allmängiltig. Ska man fly med vinden eller ska man slå rot?