Hela världen ryms i hantverket
Framför två fat i rottråd står tre korgar, lika intill förväxling. Som talar de samma språk, men kanske med skilda dialekter. En är hämtad från Nepal, en från Afrika, en från Nuuksujärvi - en by i Norrbotten.
TRADITION OCH FÖRNYELSE. Christina Lindmark från Hemslöjdsföreningen tillverkar egna korgar av återvunnet material. Hennes efterträdare som Hemslöjdskonsulent Maud Ån visar upp en korg från Afrika.
Foto: Petra Isaksson
Just den är signerad Christina Lindmark, en känd profil i länets hemslöjdssammanhang och senast belönad med Ragnar Lassinanttis kulturpris för sin gärning. Under många år arbetade hon som hemslöjdskonsulent, en anställning hon lämnade 2004. - När Christina säger det brukar jag inskjuta att hon slutade sin tjänst, inte med arbetet, säger en av hennes efterträdare, Maud Ån, och syftar på det arbete Christina Lindmark fortfarande genomför som kontaktperson och aktiv i länets hemslöjdsförening. Numera en ideell förening, tidigare en ekonomisk förening, starkt förknippad och synliggjord genom butiken Hemslöjden. Den är nedlagd i Norrbotten, men föreningen lever vidare, liksom hemslöjdskonsulenterna som 2006 fick ny huvudman i Hushållningssällskapet. Maud Ån beskriver sitt arbete som ett slags ambassadörsskap för länets hemslöjd och rent formellt sorterar hon och kollegan Pia Jägstrand under landstingets avdelning för kultur och utbildning. Kollegor har de över hela landet och riktlinjerna för arbetet bygger på ett statligt uppdrag från Nämnden för hemslöjdsfrågor, en myndighet som sorterar under Kulturdepartementet, i nära samarbete med Norrbottens läns landsting. Tradition möter nutid
Slöjdfrågor kommer ofta lite i skymundan, ändå är det en ständigt pågående rörelse. Utsatt har den ofta varit, det första stora hotet kom redan för över hundra år sedan med industrialismen, och genom åren har diskussionerna kring definitioner och vad som ska rymmas inom begreppet slöjd snarare varit regel än undantag. Vill man få en uppfattning om vad slöjd anses vara i dag är den aktuella korgutställningen en bra utgångspunkt. Där ryms inte bara stora delar av världen utan också både tradition och förnyelse, det som skulle kunna kallas den samtida slöjden. Den som bygger på traditionen men som färdas på egna vägar, utan att stoppas av några slöjdpoliser. Som slöjdare är Christina Lindmark själv ett bra exempel på hur traditionen möter vår tid. - Jag har alltid gillat återbruk, säger hon och visar upp ett exempel - en korg skapad av ett gammalt müslipaket, förstärkt med ett mjölkpaket och dekorerat med kolapapper. - Så har det alltid varit med korgtillverkning. Människor har använt vad de haft runt omkring sig och bundit korgar, bananblad eller björk spelar ingen roll. Tekniken är gammal, men utvecklas hela tiden. Blygsamhet
Som designern Maria Winkas stora brudkrona, inspirerad av en traditionell, och flätad i Vietnam på beställning av Ikea. Eller en traditionell pinnkorg i trä från Jämtland, målad i starka färger. Förmågan att tala med samtidens konsumenter är inte helt oviktig, berättar Maud Ån, som i sitt arbete bland annat riktar in sig på slöjdens näringsinriktade frågor. - Turister är inte oväntat de som i första hand köper slöjd. Har man en mormor som man kan be sticka vantar eller väva en halsduk kanske man inte är beredd att konsumera slöjd i samma utsträckning. Ser man till statistik här i Norrbotten kan man också konstatera att den största slöjdförsäljningen sker i Jokkmokk, Kiruna och Piteå, där man har en lång och stark turistisk tradition, säger Maud Ån, som anser att många slöjdare är allt för blygsamma. Själv har hon sina rötter i Dalarna där hemslöjden har en mer framskjuten position. Men att leva av sin slöjd är svårt, ofta handlar det om en blandning av olika näringar. - Men det finns mycket att göra inom området, inte minst att påverka attityder. Kanske är det till exempel dags att ersätta konferensernas yxkastning och skoteråkning med något hantverk. Att göra är en upplevelse i sig. Tänk att komma hem med en egentillverkad smidd spik, det tror jag många skulle tycka var roligt.
Så jobbar vi med nyheter