- Ni är väl kommenderade, för ni vet att det egentligen bara är två grupper i samhället som tvingas till konstupplevelser. Det är elever och interner på fängelser.
Och då har han fångat publiken, för det är ingen traditionell konstvandring Anders Karnell bjuder på. Hans syfte är snarare att göra konsten tillgänglig och rolig för en bredare konstpublik.
- Konst till skillnad mot litteratur, teater och musik har traditionellt tillhört den ekonomiska, religiösa eller politiska makten. Den har länge bara varit en angelägenhet för eliten, de med pengar och makt eller den bildade publiken, en klassfråga helt enkelt. Men min tes är att alla kan titta på konst.
Och under de 45 minuter han har till sitt förfogande lotsar han in publiken i en konstvärld som syftar till att väcka frågor och intresse. Framför allt att man får tycka det man tycker för han vill ge betraktaren tolkningsföreträde till konsten.
Fria tankar
Han visar och talar utifrån den ryske konstnären Kazimir Malevich konstverk White on White, men han håller inte en föreläsning om suprematismen, istället försöker han få sin publik att reflektera över varför Stalin förbjöd denna konstyttring.
- Precis som reklambyråerna ville Stalin styra människors tankar. Och detta verk, som egentligen inte har en titel, uppmanar till fria känslor och tankar, precis som mycket av den abstrakta konsten. För precis som dagens kapitalister vill att vi alla ska konsumera lika, ville kommunisterna att alla skulle tänka lika.
På samma sätt tar han publiken på en resa i surrealismens värld med utgångspunkt i konstverket Ma gouvernante - My nurse - mein Kindermädchen av den schweiziska konstnärinnan Meret Oppenheim. Här vill han visa att vi hela tiden utgår från oss själva och vår egen begreppsvärld när vi betraktar konst. Konstverket består av två högklackade damskor som är bundna med ett snöre och ligger upp och ned på ett uppläggningsfat.
- Visst ser ni att skorna liknar en grillad kyckling. När jag såg konstverket tolkade jag det som att hon var sur på sin guvernant och helt enkelt ville grilla kärringen. Det var min tolkning från mina erfarenheter. Men Meret Oppenheim gjorde konstverket utifrån en dröm om lesbisk sex. Handen på hjärtat, jag hade aldrig tänkt att konstverket skulle handla om kvinnlig homosexualitet, en sexuell läggning som för övrigt i stort sett är helt osynlig i samhället. Därför tror jag att mycket få människor skulle göra den tolkningen.
Populära konstvisningar
Han avslutar med ett konstverk av Andy Warhol på Marilyn Monroe, bara för att visa att konst inte behöver vara ett konstnärligt uttryck.
- Det var Andy Warhols assistenter som gjorde konstverket utifrån en PR-bild. Han såg sig själv som en maskin som gick till fabriken för att arbeta. Detta verk är gjort för att vara snyggt.
Och det kan vara gott så, menar han. Överhuvudtaget vill Anders Karnell att konst ska vara roligt. Det försöker han förmedla i sitt arbete som konstskribent på Nöjesguiden i Stockholm samt i hans populära konstvisningar på Moderna museet.
- Om fler skulle titta på konst och diskutera den skulle fler perspektiv öppnas. Och många perspektiv tycker jag är bra. Konst erbjuder en sådan tankemässig och känslomässig frihet, till skillnad mot många andra budskap vi omges med där det finns en tydlig avsändare och mottagare. Det mest spännande händer när ett samtal inleds om ett konstverk, när man tvingas tänka efter och motivera varför man tycker som man tycker. Då händer något.