Guldkorn ur vår svenska sångskatt

Det känns skönt att få påminnas om en så sorgligt bortglömd artist och textförfattare som Barbro Hörberg. Monica Borrfors har på sin senaste CD vaskat fram svenska sångtexter och melodier som sällan förs fram i dag när vi sköljs över av texter och musik som egentligen aldrig borde ha framförts. På sin turné genom Sverige hon tillsammans med Gösta Nilssons trio givit stort utrymme åt vad som likt den så omhuldade amerikanska sångboken skulle kunna kallas den svenska sångboken. Beppe Wolgers, Povel Ramel, Olle Adolphson, Hasse å Tage använde sig av svenska språket när de använde de klassiska melodierna från andra sidan Atlanten men tog ju också till vara svensk musik. Jan Johansson och Lasse Gullin lanserade jazz på svenska och jazzmusik det kan uttryckas på alla språk. Och Monica Borrfors tillsammans med Gösta Nilsson och hans trio visade strålande exempel på hur den kan presenteras. Olle Adolphsons Nu har jag fått den jag vill ha hör till de ömsintaste han skrivit, TV-ironin Vad tänker han på? är en av de mindre kända, Tage Danielssons och Gunnar Svenssons roliga försök 1967 att med hjälp av Östen Warnerbring få en plats på Melodifestivalen det året med En valsfan är också en bortglömd liten pärla. Balladerna dominerade ? att sjunga sådana är en konst som Monica Borrfors behärskar. Hon hedrade minnet av Monica Zetterlund med En bedårande sommarvals det vill säga Toots Thielemans Bluesette. Bengt Ernryds och Bodil Malmstens Ensamma balladen är också en låt som räddats från glömskan. Hennes diktion är föredömlig och till hjälp hade hon den fina akustiken i denna restaurang som med kort varsel räddade jazzföreningen, när den ursprungligen tänkta spelplatsen helt plötsligt inte stod till förfogande. Hon visade också att hon virtuost behärskar snabba låtar som Clifford Browns Joy Spring och Them There Eyes, en klassisk 1930-talslåt i virvlande tempo. Ett par nummer stod ut framför de övriga, redan nämnda Barbro Hörbergs Med ögon känsliga för grönt till Nisse Hanséns musik, och det trionummer, som inledde andra avdelningen, Grey?s Beautiful, där Gösta Nilsson i sin hyllning till den nyligen avlidne kollegan Per Henrik Wallin visade vilken förnämlig pianist han är i den egensinnige Wallins anda tillsammans med ypperlige basisten Filip Augustsson och den skicklige och följsamme trumslagaren Jesper Kviberg. Förbandet, fyra ungdomar från Musikhögskolan, sångerskan Susanne Lund tillsammans med Elias Lundgren på gitarr, Johan Nilsson på elbas och Zacke Ahlvik på trummor, en riktig främlingslegion från respektive Stockholm, Värmland, Skåne och finska Jakobstad, visade goda takter, Susanne Lund med klar och fin textning och god uppfattning i exempelvis i Days of Wine and Roses och Good Morning Heartache.

Guldkorn ur vår svenska sångskatt

Monica Borrfors och Gösta Nilsson Trio Förband: Susanne Lunds kvartett Jazz i Piteå, Valdino