Grundligt arbete

Framtiden för dokumentär- och radioteaterredaktionen på Sveriges Radio Norrbotten är oviss, men programverksamheten pågår för fullt. I lördags sändes två dokumentärer: En bön för Pajala och Krigsfånge nr 81059, den senare en kortdokumentär av Gunilla Bresky.
Hon besöker den lilla rosafärgade kyrkan i Arjeplog. Där pågår en begravning av Alexej Matvejev, 63 år efter hans död i den svenska fjällvärlden.
Ingen vet säkert, men mest troligt var Alexej Matvejev rysk krigsfånge i ett av nazisternas många fångläger (30 stycken, över 100.000 fångar), som flydde och dog av umbärandena på fjället. Korset på hans grav är gjort av 14-åriga Stina Pavval från Arjeplog. En värdig ceremoni och ett värdigt slut som öppnar för en stor historia.
Ana Skute och Jonas Jarl gick helt emot strömmen när de flyttade från Malmö via Luleå till Pajala. Och alla som en gång gjort den där resan norrut för att bosätta sig vet vad de pratar om. De obligatoriska frågorna "varför flyttar ni hit?", för att inte tala om de ständiga funderingarna söderifrån: "varför bor du där uppe?".
Den frågan är inte särskilt enkel att besvara, något som en stor del av landets befolkning aldrig ens behöver göra. Frågan är endast ägnad åt oss i norr.
Självklart blir den tröttande, vem i hela världen kan redogöra för alla sina motiv här i livet? Har man det ens? Styrs inte livet till stor del av tillfälligheter och svårförklarlig lust till vänner och sammanhang?
Ana Skute och Jonas Jarl samlar kloka röster kring sig i sin dokumentär. Journalisten och kulturarbetaren Regina Veräjää främst - hon är intressant att lyssna på, har någonting viktigt att säga. Inte minst om politiken och om var makten ligger i Pajala.
Gymnasieläraren Lars Gunnar Forsberg lyssnar man också gärna till, en skeptisk entusiast med glasklara funderingar och synpunkter.
Någonstans stiger en psalm mot himlen, Hasse Alatalo sjunger strejkvisan just från Pajala, Bob Dylan och Johnny Cash förenas i sång. Det skottas snö, är mörkt, någon försvinner i älven. Plusjobben plockas bort, liksom de gröna jobben. Något statligt räddningspaket står inte längre att få. Men tyska bolag borrar efter diamanter, Pajala får en längre landningsbana på sin flygplats och teatern har blivit något mer än bara ett sommaräventyr. Och bakom varje stängd dörr finns ett kök. Ett hopp, trots all statistik som säger något annat.
Själv tänker jag att det är modigt att ge sig på att beskriva en bygd som man nyss anlänt till. Å andra sidan är det kanske bara de som just kommit som har klara ögon att se med. Ana Skute och Jonas Jarl gör ett grundligt arbete, orkar fortfarande ta i frågan när många andra tröttnat.