Gränslös renskötsel i ny bok

På 300 sidor beskriver Lars J. Walkeapää den gränslösa renskötsel han växte upp med, där flytten gick från hemtrakternas Könkämä till öarna utanför den nordnorska kusten, Tromshalvöya och Stuornjárga. En renskötsel som var möjlig innan statliga ingrepp började flytta runt renskötarna på svensk sida i de så kallade tvångsförflyttningarna. 1944 flyttade Lars J. Walkeapääs egen familj till Tuorpon sameby, i Jokkmokkstrakten. Men det var något senare i livet, under en period i Uppsala, som han på allvar började fundera över att Könkämäsamernas historia borde berättas. - Jag har alltid varit intresserad av det historiska och såg på 1940-talet hur stora förändringar som var på gång inom renskötseln, säger han. Ett underverk
Efter decennier av arbete låg boken klar sent i höstas. Den är utgiven av Tromsö museum och lanserades på norsk sida i början av december. I går var det boksläpp också på den svenska sidan av Sápmi, nämligen på Ájtte, som ett av arrangemangen på Jokkmokks marknad. Gunvor Guttorm, professor i duodji, kallade boken för ett underverk och menade att den är i klass med en akademisk avhandling. Hon berättar när hon först mötte Lars J. Walkeapää 1989. Hon var student och han var föreläsare. - Jag minns hur du klargjorde det där att ha en kunskap i kroppen, en kunskap som bara finns där. Vi blev så inspirerade av din föreläsning att vi var några stycken som tog bilen och reste till platserna du hade berättat om. Och just att ge den unga generationens renskötare en bild av den gränslösa renskötseln, den som utan problem färdades över gränsen mellan två kungariken, är också ett av Lars J. Walkeapääs mål med boken. - Det här handlar mycket om min uppväxt. Jag berättar ganska ingående om hur min tid som ung same var, hur min identitet som ung renskötare såg ut. På ett sätt var det ju en lättare renskötsel på den tiden, eftersom man följde urgamla mönster som byggde på samernas ärvda kunskaper om renskötseln. Jag tycker det är viktigt för den unga generationen att få veta det här. Det är kulturhistoria. Det var bara samer från svensk sida som vistades i de områden längs norska kusten där Walkeapää och hans familj tillbringade sina somrar. De kom, säger han, mycket lite i kontakt med samer från norsk sida. - När norska samer kom till de här områdena hade vi redan flyttat från Könkämä till Tuorpon. Efter 1944 kom vi inte tillbaka till norska kusten. Lars Walkeapää är 81 år. Han har ännu ett bokprojekt kvar att avsluta. Upplägget är detsamma, fast med fokus på Lainiovuoma. - Det blir del två. Jag hoppas att den också blir klar snart, säger han.

Gränslös renskötsel i ny bok

Han började samla in materialet i slutet av 1960-talet. Drygt 40 år senare är boken Könkämävuoma-samernas renflyttningar till Norge klar.