Gränser tema för museets årsbok

Det är naturligtvis uppmärksammandet av 200-årsminnet av 1808-1809 års krig mellan Sverige och Ryssland som är kärnan i det tema som Norrbottens museum och Norrbottens hembygdsförbund valt för sin årsbok. Den 300 sidor tjocka inbundna boken innehåller 14 artiklar av 13 författare och har god spännvidd. Här avhandlas allt från tunnbröd och laxstrider till norrbottniska dialekter, diplomatiska lurigheter och historiska nycker. Sedan 1922
Årsbokens huvudredaktör Per Moritz berättade att komikern Lasse Eriksson bidragit med en artikel om sin morfar, en man som drog telefonledningar genom länet vid förrförra sekelskiftet. - Vi försöker hela tiden hitta författare som kan teckna länets kulturhistoria, säger Moritz. Årsboken har för övrigt kommit ut i obruten följd ändå sedan 1922. Eva Gradin har skrivit om Curt von Stedingk, officer, fredsförhandlare och hypokondriker. Han var svensk chefsförhandlare när man skulle besluta om gränsdragningen och enligt Gradin var det von Stedingks som såg till att Sveriges riksgräns hamnade vid Torne älv istället för vid Kalixälven som ryssarna krävde och att gruvorna därigenom blev kvar innanför gränserna. I en annan artikel tecknar Sture Torikka ett porträtt av den indelte soldaten Henrik Mört som var svensk soldat trots att han bodde på fel sida av gränsälven och efter kriget blev rysk medborgare. Fotnot: Utan att nämna dem i kronologisk ordning avslöjade museet att de tre kommande årsböckerna kommer att ha temana muntlig tradition, bebyggelsehistoria och kommunikationer.

Gränser tema för museets årsbok

Geografiska, kulturella, språkliga och kulinariska gränser är temat för Norrbottens museums årsbok som presenterades på onsdagen.