Han tycker det är rent löjligt att han inte får göra långfilm i Sverige. Men Johan Renck är ändå ganska nöjd med att ha lockat Holly Hunter, William Hurt och Stellan Skarsgård till sin långfilmsdebut ? ett drama om sadomasochistisk dödslängtan. <BR> ? Vi ska först repa filmen en månad för att få rätt intimitet. Det blir en skådespelarnas film, ett traditionellt filmat kammarspel.<BR>Johan Rencks långfilmsäventyr har redan skjutits upp och när han nu befinner sig som gäst på Lilla Filmfestivalen i Båstad kan han berätta att filminspelningarna kommer igång först till årsskiftet. <BR>Inspelningsplats blir studion Babelsberg i Berlin och exteriörerna spelas av kostnadsskäl in i Kanada. Långfilmsdebuten Downloading Nancy är nämligen en lågbudgetfilm med amerikanska mått mätt med en budget på fyra, fem miljoner dollar. Kanske inte vad som förväntats av en av branschens största musikvideoregissörer med massor av erbjudanden från Hollywoods producenter. Men Johan Renck valde att göra en historia som han fick från ett amerikanskt independentbolag och som han senare själv manusbearbetat kraftigt.<BR>Hemligt liv<BR>Downloading Nancy handlar om en kvinna som en dag plötsligt försvinner från sitt till synes normala liv. Maken anar till slut oråd och hittar på hennes dator hustruns hemliga liv som präglas av sadomasochism och en längtan att dö. På nätet har hustrun lyckats hitta en man som kan hjälpa henne.<BR>Det låter som en krävande historia att berätta?<BR> ? Jag är inte ett dugg orolig för min förmåga att regissera skådespelare eller omsätta idéer i bilder. Men det ska bli fruktansvärt roligt att få umgås med ett gäng begåvade skådespelare under så lång tid. I musik- eller reklamsammanhang rör sig det ju oftast om max en dag, säger Johan Renck.<BR>Skådespelaren William Hurt var en av de som nappade på Rencks lågbudgetfilm. Han ville, mycket ambitiöst, repetera filmen i två månader.<BR> ? En månad blir det, vilket är fruktansvärt mycket inom film. Det här är eftertänksamma, begåvade skådespelare men jag vill att de verkligen ska kunna öppna sig bortom spärrarna. Man måste våga pissa med öppen dörr.<BR>Han känner sig trygg med att ha Stellan Skarsgård vid sin sida.<BR> ? Han är så stor som skådespelare. Sen kan man ringa honom för att ta en kopp kaffe och komma hem klockan fyra på natten efter 30 öl där man hållit om varandra och sagt I love you, skrattar Johan Renck. <BR>Gick samma väg<BR>Johan Rencks kompanjon och nära vän Jonas Åkerlund gick samma väg, från musikvideo till amerikansk independent och gjorde en våldsamt effektfylld film med Spun. <BR> ? Men Jonas och jag är inte särskilt lika och jag ser min långfilmsdebut som något helt annat än vad jag sysslat med tidigare. Musikvideon var ett sätt att lära mig hantverket, men nu påbörjar jag något nytt. Min långfilm lägger tyngden vid skådespelarnas agerande och blir nog ganska traditionell filmiskt sett.<BR>Instämmer i Åkerlunds kritik<BR>Han instämmer dock i den fräna kritik av svensk film som Åkerlund uttryckte nyligen som sommarpratare i radion. Johan Renck ser det som ett rent skämt att han på senare år fått filmförslag från hela världen ? utom just Sverige.<BR> ? Svenska filminstitutet borde skapa ett utvecklingscentrum för att hitta de verkliga talangerna i stället för att ge alla uppdrag åt en massa trötta typer som utbildat sig på DI.<BR>Han menar att ?bra för att vara svensk? är ett talande uttryck som gäller för svensk film. Medan vi borde ha chansen att vara lika framstående som inom musik och design.<BR> ? Jag har själv filat på ett svenskt manus och hoppas en dag få göra det. Men det vore ju en fördel om man slapp känna den där ?det fixar sig nog grabben?-känslan från svenska filmbranschen.<BR><BR>
