Glöm kunskapssamhället - förståelsesamhället är här

Det är inte utan att man börjar spana efter läderbyxor när man träder in i Kulturens hus stora sal i Luleå där 600 bibliotekarier från hela landet samlats till nationell konferens i dagarna tre. Man ser inte några, saknar dem inte heller, men tanken finns där efter Christer Hermanssons bok med titeln Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor? tidigare i år. En klippbok som tecknade bilden av en engagerad och ganska glad yrkesgrupp, med en ilska som hör den till som bryr sig. Läget är nämligen inte så där särskilt ljust, sedan må den litteraturskatt man förfogar över vara aldrig så strålande och rik. Enligt undersökningar minskar läs- och skrivkunnigheten bland Sveriges elever, allt färre läser av lust. Det där hör ihop, anser företrädare för biblioteksväsendet, och pekar på att nästan var femte grundskoleelev saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek, att antalet biblioteksfilialer sedan början av 90-talet minskat med 25 procent, boklånen med 23 procent sedan 1980 och att pengabristen gör att andelen nya böcker sjunker i bibliotekens samlingar. Hårda fakta
Sverige har visserligen en bibliotekslag, men ansvaret för biblioteksfrågor är splittrat. Dessutom finns det ingen som kontrollerar att bibliotekslagen efterföljs och ingen nationell aktör tar initiativ och stakar ut färdriktningen, skriver Svensk biblioteksförening, och startar kampanjen Library Lovers för att driva frågan om en nationell bibliotekspolitik fram till valet 2010. - Bakom kampanjens fluffiga rosa knappar och broschyrer finns det inbakad en massa hårda fakta och vi kommer bland annat att avkräva de politiska partiernas uppfattningar om vad de vill med biblioteken i framtiden, sade Britta Lejon, ordförande i Svensk biblioteksförening, i sitt inledningsanförande. Svensk biblioteksförening är en ideell organisation med uppgift att verka för ett nationellt bibliotekssystem av hög standard och arrangerar varje år dessa nationella biblioteksdagar som för första gången arrangeras i Luleå under temat Bibliotek i rörelse. Samtidigt pågår också en nordisk bokbussfestival med 14 tillresta bokbussar från Sverige, Finland och Norge. För att verkligen betona rörelsen startade hela konferensen med en föreläsning av framtidsanalytikern Troed Troedson, som trots sitt påstående om att han inte verkar i "trevnadsbranschen" gav en mycket roande beskrivning av en på många sätt ganska oroande samtid. Åtminstone torde den oroa alla som vuxit upp i tron att vi lever, eller kanske rent av är på väg, in i ett kunskapssamhälle. Det omtalade kunskapssamhället är nämligen redan passerat menar Troedson. Det inleddes redan vid mitten av 1850-talet när ångmaskiner och andra tekniska uppfinningar ersatte mänskliga muskler i arbetet. - Att mjölnarens Irene hade två friare berodde faktiskt inte på Irene, utan på att hennes pappa var mjölnare. Det fanns goda framtidsprognoser i valet av henne till brud. På den tiden mättes företagande i dagsverke, det gällde att vara stark och ha energi för att klara sig. Men gradvis ersattes energitankarna med tankar om kunskap - ju mer vi vet desto bättre går det för oss i livet. - Plötsligt vaknar vi upp i ett samhälle där alla kan allt, det är inte bara SAS som vet hur man flyttar ett flygplan eller Ericsson som vet hur man gör mobiltelefoner. Vi kan inte längre konkurrera med vår kunskap, säger Troed Troedson och målar bilden av ett samhälle som han kallar "förståelsesamhället" där nyckeln till framgång stavas kommunikation. Konceptuell förståelse
- När en personaldirektör på Ericsson fick frågan varför de erbjöd alla anställda över 35 år avgångsvederlag svarade hon att vi vill ha människor som kan sms:a i mörkret. Jag uppfattade inte det som att hon talade om ålder i sig, utan mer om en människotyp som ställer sig på hälarna och inte vill ta till sig det nya. Samtiden handlar mycket om konceptuell förståelse, anser Troed Troedson. Om att begripa hur allt hänger ihop - filmen med leksakerna, med böckerna, med dataspelen, med berättelsen. Om att vara en vaken iakttagare av sin omvärld. - Dagens 15-åring kommunicerar ständigt med sin omgivning, inte bara genom sms och datorer, utan också genom klädsel. Men vad gör vi som är vuxna? Jo, vi står hela tiden fast vid värderingar som hör ett annat samhälle till, tar av dem deras mobiltelefoner och stänger av dem från skolluncher när de visar kalsongkanten. - Men enligt forskaren Peter Park i Lund är det på hur omfattande ett företags samlade nätverk är - hur tjocka adressböckerna är, antalet anställda som har vänner på Facebook - det vill säga på den kommunikativa attityden som framgången vilar i dag. Det betyder till och med mer än den samlade kunskapen. En annan viktig framtidsfråga är enligt Troed Troedson en uppgörelse med begreppet "långsiktighet". - Vi har hittills alltid fått lära oss vikten av ett långsiktigt tänkande. Det gäller inte längre - det kortsiktiga betyder mer i dag. Det låter provocerande, men jag ser mycket gott i det. Genom att inte bygga in sig i en massa fasta föreställningar ställs det högre krav på värderingar från vilka det blir lättare att navigera som människa, genom att vi ser helheten istället för bara delarna.

Glöm kunskapssamhället - förståelsesamhället är här

Framtidsfrågor står i fokus när 600 bibliotekarier samlas till en nationell konferens i Luleå.