Gamla sanningar värda att bevaras

Frågorna är många för den vetgirige, men det lönar sig inte alltid att söka efter svaren i bokhyllan. Författaren Yngve Ryd upptäckte för många år sedan hur litet som egentligen stod att läsa om äldre generationers vetande.  ? Det allra mesta är inte nedskrivet, säger han. I stället har kunskapen förts vidare på muntlig väg genom att yngre förmågor har lärt sig av de äldre. Men med den moderna tidens intåg har värdefull kunskap fallit i glömska. För vem behöver längre blicka upp mot stjärnorna för att finna vägen hem i GPS:ens tidsålder?  ? Tiden rinner ut. De äldre är oerhört medvetna om att deras kunskap är på väg in i glömskans land. Och när de kommer i gång är de angelägna om att berätta, säger Yngve Ryd. Träffar flera gånger i veckan Men att intervjua dem som besitter kunskapen är inte ett arbete som görs i en handvändning. Det krävs noggrannhet och är intensivt. Bakom hans böcker Timmerhästens bok, Snö ? en renskötare berättar och Eld: flammor och glöd ? samisk eldkonst ligger ett minutiöst arbete. Först och främst måste man bo nära dem man ska intervjua, berättar han. Det är en förutsättning om man som Yngve Ryd träffar personerna flera gånger i veckan. Efter samtalet går han hem och skriver direkt ner det han fått veta. Anteckningarna från intervjun får inte bli liggande.  ? Då upptäcker jag luckor och nya frågor som jag tar med mig till nästa gång. Det gäller att varva pratande och skrivande för att komma vidare i detaljerna. Arbetet fascinerar Yngve Ryd. Djur och natur har alltid intresserat honom och han har studerat ekologi och biologi. Nyfikenheten i att få veta hur människor klarade sig rent praktiskt i naturen är också en drivkraft för honom.  ? Gammal kunskap är spännande att lyfta fram och sedan fästa på papper. Och det är intressant att få skriva om sådant som inte redan finns nedskrivet. Tio års intervjuande Mycket av stoffet till nästa bok har han samlat på sig när han har arbetat med tidigare böcker. Det är material som lagts åt sidan under tio års intervjuande, i väntan på att användas. Men ännu återstår det intervjuer innan boken är klar. Den nya boken kommer att ha fokus på hur samerna färdades genom markerna förr i tiden. Detaljerade beskrivningar, bland annat av skidtekniken vid slutspurten vid vargjakt. Vargrännande var en vanlig företeelse i gamla tider. Jägaren rände på skidor efter den flyende vargen, en jakt som kunde pågå i dagar. När snön var djup och lös hade vargen större problem. För att lägga in spurten sprang jägaren på skidorna den sista biten fram till vargen. Samerna begagnade sig av en enda lång stav vid skidåkning och den fungerade ypperligt vid en spurt. Med hjälp av staven kunde man ta hoppande kliv, i stället för att hasa sig fram på skidorna som annars är brukligt. Yngve Ryd använder ett klart och rent språk i sina böcker.  ? Jag försöker få fram personens sätt att prata och använder inte ord som den intervjuade själv inte använder. Annars blir det ett stilbrott som bryter stämningen. Det stöter sig på något vis. Han vänder sig inte till någon särskild målgrupp, berättar han. Läsningen ska vara både lärorik och nöjsam.  ? Om jag själv är intresserad finns det säkert fler som också är det, säger Yngve Ryd.

Gamla sanningar värda att bevaras

 Jokkmokksförfattaren Yngve Ryd skriver ner gammalt kunnande innan det glöms bort, något han bland annat berättade om när han nyligen gästade Bokmässan i Göteborg. I våras kom hans bok om samisk eldkonst. Nu forskar han i ett nytt ämne ? om hur man färdades förr.

Jokkmokksförfattaren Yngve Ryd skriver ner gammalt kunnande innan det glöms bort, något han bland annat berättade om när han nyligen gästade Bokmässan i Göteborg.
I våras kom hans bok om samisk eldkonst. Nu forskar han i ett nytt ämne ? om hur man färdades förr.