Gadd tonsätter björnen Baloo

- Nu har jag lite distans till det, säger han.
När Eric Gadd gav ut ett självbetitlat album, prytt av honom själv i kungamantel och krona i våras, var det många som drog slutsaten att han verkligen såg sig själv som Sveriges soulkung. Själv hävdade han envist motsatsen. Nu målar han in sig själv i kungahörnet ännu mer, med en 30 låtars samlingsskiva. Ett dokument över nästan 20 år som artist.
- Såna där epitet är ju lite svåra att hantera. Att man överhuvudtaget har ett epitet är ju tjusigt nog. Folk har någon slags bild av en, och det är ju underbart. Men att liksom sätta mig in i det, och känna mig som en kung - det är ju helt omöjligt, säger Eric Gadd på telefon.
- Men det är ju i alla fall bättre än att vara "lillprinsen".
Gaddamn - the ultimate collection of Eric Gadd börjar med debutsingeln Ett ensamt hjerta. Det var inte förrän några år sedan han kunde höra den utan att skämmas, säger han.
- Jag kunde inte hantverket något vidare bra. Min ambitionsnivå var absolut inte i nivå med min kunskapsnivå. Det tyckte jag var lite genant förut. Jag såg bara en ung grabb med ett falskt självförtroende.

Välproducerad historia
Samtidigt är det många som bäst kommer ihåg honom för just de där tidiga låtarna. Kanske framför allt Bara himlen ser på. Den sena Eric Gadd är en betydligt mer slick och välproducerad historia.
Klichén säger ju att alla konstnärer är som bäst när de är unga. Stämmer det?
- Man skulle kunna svara ja och blankt nej. Det ligger något i det, men samtidigt finns det ju många fantastiska låtar som har skrivits av folk som är över 30. Fast visst, den här omedvetna utåtriktade energin passar ju i popkulturen. När det blir för medvetet kan det bli både tråkigt och beräknande.

Vinterturné väntar
- Men jag är medveten om att det finns många människor som tycker att det gamla är bättre än det jag gör nu. Nu är det så kontrollerat och försiktigt.
Nu väntar en liten vinterturné med ett tremannaband. Men framför allt kommer Eric Gadd att debutera - som musikalkompositör. Han har gjort musiken till regissören Alexander Mørk-Eidems version av klassiska Djungelboken. Det är ingen musikal, hävdar han bestämt. Snarare en teater med poplåtar.
- Han har förlagt Djungelboken till år 2017. Den utspelar sig på Sergels torg och djungeln har tagit över civilisationen. Det är lite Apornas planet-vibe över det hela.
Det känns inte så Eric Gadd?
- Jag blev direkt inspirerad att försöka förhålla mig på samma sätt som han; att vända upp och ner på allt - med humor. Jag som artist är ju inte direkt känd för att ha humor i min musik. Här har jag haft en möjlighet att ha lite kul. Toka till det lite.