Vi letar, snurrar runt med bilen i Gammelstads kyrkby på jakt efter den arkeologiska undersökningen.
När utgrävningsplatsen är funnen, är det bara att inse att den bild av arkeologiska undersökningar jag bär är tämligen filmisk.
Byt ut:
skärslev till grävskopa
ritad karta till GPS
I verkligheten är den arkeologiska undersökningsplatsen detsamma som förberedelserna för att dra ett fjärrvärmenät i ett villakvarter. Skillnaden är dock att detta villakvarter ligger inom fornlämningen och enligt kulturminneslagen måste varje ingrepp i en fornlämning föregås av en arkeologisk undersökning.
- Exploateringar av detta slag är en mycket stor källa till kunskapsuppbyggande för arkeologer, säger Nils Harnesk, arkeolog vid Norrbottens museum.
Järnframställning
Han nämner byggandet av Haparandabanan där arkeologerna Carina Bennerhag och Åsa Lindgren påträffade en järnframställningsplats hösten 2009 vid Jernbacksmyren i Sangis som visade sig vara 2.300 år gammal. En upptäckt som gav ny kunskap. Ingen hade tidigare trott eller vetat om att det förekommit järnframställning i Norrbotten så tidigt.
- Eller Northland Resources gruvexploatering där arkeologen Olof Östlund fann Norrbottens äldsta boplats, 11.000 gammal, i Aaveavaara i Pajala. Där trodde man tidigare att inlandsisen låg. Nu har man fått ändra sin uppfattning om var isen låg och hur den smält, säger han.
Den 20 september i år var det dock dags för att sätta spaden i jorden för förundersökningarna i Gammelstad.
Tillfälliga stopp
- Vi gör en så kallad schackövervakning. Vi styr inte var det grävs men hur grävmaskinen ska gräva. Om det kommer lämningar stoppar vi tillfälligt för att göra en bedömning av vad vi hittat och ger förslag till länsstyrelsen på hur vi ska gå vidare. Eftersom länsstyrelsen är myndighet har de också sista ordet, menar Nils Harnesk.
Svedjebränning
De äldsta lämningarna man hittat i Gammelstad är från 1200-talet, men den tidigaste mänskliga aktiviteten härrör från sen vikingatid 1000-talet efter Kristus. Det vet man via de arkeologiska undersökningarna där man hittat ett brandlager som tolkats som att man svedjebränt ön för att komma åt betesmark.
Den bofasta bebyggelsen kan dock till stora delar knytas till köpstadsperioden mellan 1621 och 1649.
- Gammelstad är en unik plats. Kulturlagren ligger ytligt eftersom "staden" i stort sett varit brukad under hela året i samband med kyrkobesöken. Samtidigt saknas historiska källor från de äldsta perioderna och senare källor är fragmentariska. Det är mycket vi fortfarande inte vet om Gammelstad och därför är de arkeologiska undersökningarna så viktiga, säger Nils Harnesk.
Han skulle gärna göra en mer omfattande forskningsundersökning av Gammelstad, där grävplatsen skulle väljas av arkeologer och tidsramen vara större.
- Då skulle vi troligen få en bättre bild av hur man bodde. Hur husen såg ut och vad man åt. I dag vet vi mycket lite om 1300-
1500-talet.
Vid Kurirens besök har arkeologerna hittat en avfallsgrop under Apoteksvägen i anslutning till korsningen Gamla Hamngatan. Den avfallsgropen innehöll skräp, exempelvis krossat tegel, matavfall, hushållskeramik, fönsterglas och fragment av kritpipor.
1700-talsgrop
- Kritpipan ger oss möjlighet att datera gropen till 1700-tal. Det som är lite förundrande är att vi hittat slaggrester i den gropen. Det indikerar att det funnits en smedja eller järnframställning på platsen och eldfarlig verksamhet brukade man lägga i utkanten av bebyggelse. Dessa hus var av trä så man kan undra varför man förlagt en smedja/järnframställning just där.
Senare under veckan hittade arkeologerna även två husgrunder. En intakt och en skadad husgrund.
Den intakta husgrunden påträffades vid Gästgivarevägen och arkelogerna daterar den till slutet av 1700-talet fram till år 1817. Huset finns inritat på en karta från 1817. I anslutning till husgrunden har de också funnit ett mynt från Gustav IV Adolfs tid daterat till år 1803-1804, vilket stärker arkelogerna i deras uppfattning om vilken tidsperiod huset stått på platsen.
- Huset verkar ha brunnit ned. Vi hittade ett tjockt lager av kol och sot när vi grävde oss genom golvlagret.
Ett lager till
Det som glädjer Nils Harnesk extra mycket är att de även hittat ytterligare ett golvlager under stengrunden.
- Troligen har det varit två bebyggelser på samma plats. Det är inte så ofta vi hittar flera faser på varandra vid undersökningar av denna typ. Att vi dessutom hittade ett mynt är till stor hjälp för dateringen.
Prover från husgrunderna har skickats för analys enligt C14-metoden, vilket kommer att ge arkeologerna fler svar. Förundersökningen kommer att fortgå under resten av veckan och avslutas på måndag.