Fruktansvärt envise Sundström

Björkskatebördige Stefan Sundström är en av få Luleåbor som har lyckats med det många andra bara kan drömma om. Han lever på musik. Men någon artist det är han inte.

kändisjobb. Stefan Sundström har jobbat med storheter som Orup, Veronica Maggio och The New Man. Här utanför BD Pop-studion i Luleå. Foto: SARA LARSSON

kändisjobb. Stefan Sundström har jobbat med storheter som Orup, Veronica Maggio och The New Man. Här utanför BD Pop-studion i Luleå. Foto: SARA LARSSON

Foto:

Kultur och Nöje2011-08-13 06:00

Stefan jobbar lite mer i det fördolda. Bland annat har han ett finger med i ljudkostymeringen till Veronica Maggios hitsingel Jag kommer, som han på uppdrag av producenten, tillika kollegan, Christian Walz, gjorde mixen på.

Han bor nu mer tillsammans med sin flickvän Sara i en tvåa på Midsommarkransen. Hans arbete utgår ifrån Martin Stenmarks väldiga källarstudio på Mariatorget, där han köpt in sig i ett rum.

"Någon slags mixare"
- Jag har titulerat mig som någon slags ljudtekniker väldigt länge, men det gör jag ju inte längre. Jag är väl någon slags mixare, eftersom jag mest gjort mixar de två senaste åren. Men det är väldigt flytande. Det är svårt att bara göra en grej och överleva på det. Jag producerar en hel del också.

Vägen dit har inte varit spikrak. För bara några år sedan var han fortfarande inte säker på vad han ville göra.

Hur började allting?

- Det började som för alla andra, jag spelade i olika band. Jag och min kompis Patrik Heikinpieti (som nu spelar trummor med Mando Diao och Raketen) ville göra någonting tillsammans. Vi började spela in demos hos andra, men det var för dyrt.

Vi bygger en studio
- Då kom jag med förslaget att: "Vi bygger en studio!" Först skulle den byggas i en friggebod i Bensbyn. Alltså den lokalen kan max ha varit på åtta kvadratmeter. Det var ju en sjukt dålig idé. Vi köpte till och med brädor till isolering, haha. Som tur var kom min mammas kompis till undsättning. Hon ägde Lilla tomtefabriken som var en slags verkstad på Kronan. Där fick vi plats i ett förråd. Så då döpte vi studion till Lilla tomtestudion ... Fast vi bytte namn rätt snabbt. Jag glömmer lätt bort att man måste vara "cool" om några band ska vilja spela in hos en.

Ögonöppnare
Luleåprofilen Göran Norman blev en ögonöppnare.

- I början var jag inte så intresserad av ljud alls. Vi gjorde så sjukt dåliga inspelningar. Sedan gjorde Göran Norman en produktion på vår musik där jag för första gången reflekterade över ljudet och tänkte att: "Shit, vad bra det här låter!". Sedan flyttade Patrik till Stockholm, så då köpte jag upp all utrustning och ytterligare lite till.

Bara svartjobb
- Från början gjorde jag bara svartjobb, eftersom jag gick skola och inte ville förlora bidraget. Skola gick jag för att köpa tid och ha råd att syssla med det här. Sedan startade BD Pop och jag arbetade mycket i deras studio. Jag startade eget och jobbade heltid där, kan man säga, men jag fick inte direkt någon heltidslön.

Varför valde du att flytta till Stockholm?

- I Luleå var vi två som delade på hela marknaden. Jag fick en ingång på Cosmos via Henrik Edenhed som också var lite inblandad i BD Pop. Jag minns att jag mailade min flickvän som var på utlandssemester och sa: "Nu flyttar jag till Stockholm". Jag hade typ två veckors framförhållning, haha. Men vi hade pratat om att flytta till Stockholm tidigare. Så det gick bra.

Bodde i Cosmos studio
-  Jag var i studion hela tiden. Enda gången jag inte var där var när jag var tvungen att sova. Och min lägenhet låg ovanpå studion. Så jag var i samma byggnad dygnet runt det första halvåret.

Tror du det krävs att man har ett visst tunnelseende för att orka hålla sig flytande?

- Jag tror det. Det är ju
inte det mest ointressanta kontaktnätet man bygger upp i de här kretsarna, så det är ju jävligt lätt att man dras in i annat. Typ börjar festa med artister och så där.

Kan köra huvudet i väggen
På Stefans meritlista hittar man vitt skilda namn. Bland andra Magnus Uggla, Orup, Melissa Horn, Magnus Carlson (Weeping Willows), Thomas Rusiak och The New Man. Men det är inte någon speciell genre som faller honom i smaken:

- Roligast är att arbeta med det som är jobbigast. Som man är helt säker på att det aldrig kommer bli någonting av. Mest givande är när man sitter och tänker: "fan, det här kommer aldrig att gå" och så efter några veckor har man plötsligt ett färdigt resultat, som blev långt bättre än förväntat. Allt är i utvecklingssyfte. Jag är fruktansvärt envis. Jag kan helt enkelt köra huvudet i väggen tillräckligt många gånger. Och det krävs. Minst det krävs.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!