Freddie vs Freddy

Inte sällan slinker kännetecken från genren in i Wadlings texter. Det här är trots allt mannen som gett ut en skiva som heter Jag är monstret.
– Inom skräcken finns det en massa roliga ord. Orden är stämningsskapande och de inspirerar mig, säger han.
Intresset för det makabra drog igång när han i ung ålder såg filmer som Nosferatu (regi: Murnau, 1922), Dr. Caligaris kabinett (regi: Wiene, 1920) och Vampyr (regi: Dreyer, 1932). Någonting hände inuti honom.
– Stämningen från de här filmerna följer med mig fortfarande. Jag känner mig väldigt hemma i detta, säger han.
Skräckupplevelserna vill han gärna förmedla till vänner (som möjligen inte är lika härdade som Wadling själv). Möjligen är det en sadistisk lust, eller kanske bara en vilja att erbjuda en upplevelse utöver det vanliga då han delar med sig av det senaste fyndet. Jag tycker om att se deras reaktioner, skrattar han.
Letar du aktivt upp nya filmer som skulle kunna skrämma dig?
– Ja, så är det. För inte så länge sedan hittade jag en finurlig film som heter The Hills Run Red. Den gör satir på skräckgenren, och det gillar jag. En annan fascinerande film är Michael Hanekes Funny Games. En lysande skräckis just för att det inte är en skräckfilm. Den handlar om något som mycket väl skulle kunna hända. Jag tycker om sättet som idyllen skildras – och att något dolt lurar därunder, säger han.
Idyllens ljus måste ha en mörk motpart?
– Allting har sin motpol, säger Wadling.
Kända monster
1999 var året som han uppträdde som Frankensteins monster på Stadsteatern (i Frankenstein – En skräckopera). Han har en bestämd uppfattning om den mystiska figur som föddes ur Mary Shelleys penna och senare fick sin legendariska skepnad i Boris Karloff.
– Frankensteins monster är egentligen inget monster. Det är alla människor omkring honom som är monster, säger han.
Vad tycker du om din namne Freddy Krueger?
– Jag tyckte Robert Englund var bra i Wes Cravens originalfilm. Men det var onödigt att göra en nyversion av Terror på Elm Street. Varför inte gå vidare och försöka uppfinna något nytt i stället?
Du är tydligen också en flitig tv-spelare. Vad spelar du för slags spel?
– Jag gillar Assassins Creed 2 och Dantes Inferno. Jag försöker spela så mycket jag hinner, men alltför ofta kommer det annat i vägen, säger Wadling.