Humorkvällarna var heliga hos familjen Sundbom.
- Jag, pappa och min syster satt och skrattade ikapp i soffan.
Och kanske är det just humor man förknippar skådespelaren, kompositören, regissören och manusförfattaren Martin Sundbom som nu ger sig på humorns motsats, den mörka dystopin Frankenstein av Nick Dear efter Mary Shelleys romanklassiker.
- Det är oerhört kul. Den största föreställning jag regisserat, säger han.
Regissör och kompositör
Det har gått åt mängder med kaffe. Han har gjort en djupdykning i människans ursprung och så springer han på möten, och de är många, men så räcker det inte med att "bara" regissera för Martin Sundbom. Han har också komponerat musiken till föreställningen Frankenstein, Norrbottensteaterns stora uppsättning i vår.
- Min sambo brukar också fråga hur jag hinner. Jag är dessutom småbarnspappa, men det handlar väl om att mitt arbete även är min hobby. Andra längtar efter att åka skidor på söndag. Jag "arbetar".
Fem och en halv månad har Martin Sundbom förberett sig inför uppsättningen av Frankenstein. Under den tiden har han även komponerat ett rekviem som i dagarna ska spelas in med Norrbottens NEO och senare Piteå kammarorkester. Musiken är nämligen betydelsebärande i just denna uppsättning som han själv beskriver som mycket filmisk.
- Gillar man film men aldrig varit på teater är denna pjäs så nära film på teater man kan komma.
Episkt drama
30 olika scener ska ges gestaltning i detta episka drama där tiden hinner förflyta under tre och ett halvt år där människans kamp mot den existentiella ensamheten och behovet av existentiell kärlek är den genomgående tematiken.
- Det är ingen skräckpjäs, snarare en ganska sorglig historia där publiken får följa varelsens resa från födelse, liv fram till dödsbädden.
För det är varelsen som är huvudpersonen i denna föreställning. Inte den unge vetenskapsmannen Victor Frankenstein som i så många andra tolkningar av Shelleys roman som innehållsmässigt handlar om hur Victor Frankenstein, student i naturvetenskap, lyckas skapa en levande varelse av likdelar. En varelse han sedan överger.
Martin Sundbom beskriver varelsen som ett ensamt övergivet barn. Ett värnlöst barn som i sin jakt på att överleva och finna sammanhang möts av hat och rädsla tills han blir det monster han aldrig hade avsikt att utvecklas till.
- Det är en föreställning som öppnar för de stora frågorna. Det djupt mänskliga behovet av att få finnas överhuvudtaget och bli accepterade för den vi är.
Fysisk teater
Varelsen gestaltas av skådespelaren Josef Säterhagen som enligt Martin Sundbom haft en dubbel arbetsbörda.
- Mycket gestaltas fysiskt, utan dialog. Vid varelsens tillblivelse kan han knappt gå, är närmast ett infantilt barn med ett rörelsemönster som sakta men säkert utvecklas. Rörelserna är extremt viktiga för alla på scen, men extra mycket för Josef.
Och även om Martin Sundbom tar bestämt avstånd från att pjäsen hör hemma i skräckgenren beskriver han den som rå, om än vacker.
- Tematiken är inte lämplig för barn. Därför har vi en åldergräns på 13 år.
Blir publiken rädd?
- Ja, det hoppas jag. Det är läskiga scener där människor dör, men framför allt är det en föreställning om existentiell ensamhet och längtan efter kärlek. Som vuxen ska man inte ha några problem att hantera det, menar Martin Sundbom.
Frankenstein är en samproduktion med Teaterhögskolan vid Luleå tekniska universitet och har Sverigepremiär på Norrbottensteatern den 22 februari.