Från webben till bluesen

I lördags, på restaurangen på Kronan, begick det lokala gänget Blues Blanders sin debutspelning inför betalande publik (inte störst men inte heller minst och hela tiden tillräckligt entusiastisk) och vi kapade åt oss ett kortfattat orienterande eftersnack med bandets sångare Ludde Wästfeldt, som med något enstaka undantag i princip aldrig någonsin stått på en scen och sjungit offentligt tidigare.

DEBUT. Blues Blanders spelade på restaurang Kronan i lördags.

DEBUT. Blues Blanders spelade på restaurang Kronan i lördags.

Foto: Andreas Wälitalo

Kultur och Nöje2010-03-01 06:00
- Hur mycket har du tränat inför det här? - Mycket. Och ännu mera också. Sedan var det bara att bekämpa nervositeten och gå upp på scenen och köra. Tur att man hade riktigt garvade elitmusiker som pålitligt stöd i ryggen. - Vilken betydelse för dig hade den tuffa hatt som du bar i början? - Tillräckligt stor. Men tydligen var sången och ljudet lite skumt i början, men det blev uppenbarligen bättre när jag lyfte av mig hatten och sjöng barhuvad. Ibland måste man tydligen offra det visuella för det vokala och helhetsintrycket. - Ni hade en lång lista med låtar? - Vi körde ju tre set, så det behövdes. En lång låtlista betyder ju också att åtminstone någon av dem riskerade att bli acceptabel. - Blir det flera spelningar? - Det får vi ta ställning till om och när någon ställer frågan till oss. Till sist - den klassiska sportfrågan till en gammal sportchef: hur känns det just nu? - För jävla kul ! Och något mindre nervöst. Och så är jag rätt stolt över mig själv, att som drygt 50-årig gubbe våga mig upp på scenen och gästspela inom den musikgenre som jag älskar mest av allt - The Good Ole´ Blues. Och kan man tillägga: med eller utan hatt. Ludde Wästfeldt är till vardags webb-redaktör på Kuriren. Gränsen mellan den arbetsuppgiften och den som bluessångare får beskrivas som hårfint marginell.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!