Från Victor Hugo till Disney
I Anders Mildners andra artikel kring piratkopiering visar han på konsekvenserna av en förstärkning av upphovsrätten.
Men Hugo tog också ställning för något som kallas för den "kulturella allmänningen".
Utan att vi tänker på det har vi en stor kunskapsbank som vi bygger vår samtid på. Gammal och ärvd kultur som visor, klädesdräkter, traditioner och äldre litteratur går att använda fritt. En författare kan influeras hur mycket som helst av Homeros eller Strindberg, utan att behöva betala någon ersättning.
Denna kunskapsresurs är den kulturella allmänningen och är en viktig del av informationsflödet i samhället. Efter 70 år blir konstnärliga verk fria och upphovsrätten överförs så att säga till allmänheten. Modellen har lagt grund för den kultur vi lever i. Den möjliggör ny kultur att utvecklas, samtidigt som upphovsrättsinnehavarnas intressen tillgodoses.
Upphovsrätten stärks
Över hela västvärlden stärks nu upphovsrättsskyddet efter påstötningar från underhållningsindustrin. Men detta innebär stora konsekvenser för den kulturella allmänningen. För när till exempel Disney gör film av fria verk som Hugos Ringaren i Notre Dame, får det nya verket ett starkt skydd - så starkt att det blir svårt att använda sig av den fria förlagan utan att komma i konflikt med Disney.
Människor har i alla tider skapat nya verk av gamla. Remixat. Men nu sätts alla medel in för att hindra att detta sker. I dag är det allt svårare att skapa ny kultur utan att komma i konflikt med äldre verks upphovsrätt. Tom Waits har till exempel flera gånger framgångsrikt processat om att det är intrång i hans rättigheter om någon sjunger med en röst som påminner om hans. Fallen gällde visserligen reklammusik, men exakt vad skulle skillnaden vara om det gällde musik som inte användes till reklam?
Vilken kunskap missar vi?
Denna utveckling får också effekter för vilken kunskap vi kommer att kunna tillgängliggöra oss. Ett exempel: Du har säkert sett en dokumentär om andra världskriget på sistone. Så klart. De går ju hela tiden. Men anledningen till att vi översköljs av Hitlerfilmer är inte enbart ämnet i sig - utan också att det är lätt att producera billiga dokumentärer om andra världskriget: det finns nämligen oerhörda mängder av fritt material.
Följdfrågan blir då naturlig: vilken kunskap blir vi utan på grund av upphovsrätten? Vilka ämnen görs det inte dokumentärfilmer om, eftersom det är för dyrt? Med dagens syn på upphovsrätt, copyright och patenträtt, skulle industrialiseringen aldrig ha skett. Och när det gäller läkemedel hindrar skyddssystemen faktiskt människor från att överleva - se till exempel på alla rättsprocesser om piratkopierade mediciner i tredje världen.
Hur mycket hindras morgondagens kulturliv av de upphovsrättslagar vi nu skärper år för år? Det är en fråga som inte låter sig besvaras med motfrågan: ska man inte betala för sig om man vill lyssna på musik?
Så jobbar vi med nyheter