Förväntningar och press

Ömson bespottade, ömsom hyllade. Men med sin första singeletta verkar tiden äntligen vara mogen för Broder Daniel. Själva verkar de dock se lika mörkt på tillvaron som förr.

Kultur och Nöje2003-10-18 06:30
<BR>Tre fjärdedelar av Broder Daniel sitter uppflugna i en hotellsoffa och ser ut som att de kallats till rättegång. Och det är på sätt och vis sant. De är Broder Daniel och släpper snart sin första platta på fem år. Över dem vilar således en förväntan tung nog att krossa berg. Lars Malmros, Henrik Berggren och Anders Göthberg döljer inte sin uppgivenhet inför ämnet.<BR> ? Om vanligt folk är intresserade av en ny platta är det ju bara roligt, men ett tag blev det så jävla tjatigt. Varenda gång man var ute på krogen frågade folk ?när kommer nya skivan?? och jag blev så extremt sömnig. Jag orkade inte öppna munnen. Tänk dig att få samma fråga i tre års tid, det är helt sjukt, säger Broder Daniels sångare och låtskrivare Henrik Berggren och sluter sina kajalsvarta ögon.<BR>Pressen borta<BR>Men snart är kanske pressen borta. Första singeln When we were winning gick rakt in på singellistans översta plats, vilket är en milstolpe i Broder Daniels historia. I onsdags släpptes deras fjärde album Cruel town som är en mörk betraktelse över dagens samhälle. <BR> ? Vi har känt väldigt mycket mer agg mot saker på den här skivan. Men den förra skivan är egentligen mörkare i alla avseenden. Den här känns inte helt uppgiven, säger Henrik Berggren.<BR> ? Det känns mer utåtriktad. Den riktar sig inte inåt över huvud taget, utan har en ganska starkt klagande ton i texterna. Den är väldigt kritiserande och det är en ganska stor skillnad mot tidigare texter, fortsätter Lars Malmros. <BR>När Henrik Berggrens stjärnbeströdda och falsksjungande uppenbarelse dök upp med sitt skeva band 1994, delades musik-Sverige i två delar. Antingen älskade man eller hatade Broder Daniel. Och länge verkade hatarna fler. Nio år senare hyllas de som kungar. En utveckling som är både begriplig och obegriplig för Henrik Berggren.<BR> ? I och med att vi har gjort något nytt i svenskt musikliv har det tagit lång tid för folk att vänja sig vid oss. Att kunna lyssna avslappnat på musiken utan att känna sig tvingade att ha en åsikt om det eller döma ut det redan från början. Många förstod inte vad vi höll på med. Därför kände de sig tvingade att kontrollera oss genom att ha en åsikt om oss. Nu kan folk ha en mer avslappnad attityd till oss i och med att vi funnits så länge och också blivit bättre, säger han.<BR>För många piller<BR>Tre låtar från bandets förra album Forever kom med på soundtracket till Lukas Moodyssons succéfilm Fucking Åmål och ledde till ett litet genombrott för Broder Daniel. Men det som många trodde skulle bli en nystart, blev i stället en paus. Henrik Berggren berättar om ett ointresse för musik och piller som blev för många. Ingen i bandet trodde heller att de skulle kunna överträffa Forever.<BR> ? Jag gav allt på den. Vi kände att det här är det bästa och sista vi någonsin gör. När jag skriver försöker jag ju alltid säga allt jag vill ha sagt. Det är alltid ambitionen. Och när man har sagt allt man har att säga kan man inte börja tänka på en ny skiva. Och så känns det också den här gången, säger Henrik Berggren.<BR>Under de gångna fem åren har bandmedlemmarna ägnat sig åt allt från ingenting till att jobba med datorer. Numera avhoppade Håkan Hellström blev som bekant popidol i sjömanskostym och Theodor Jensen startade framgångsrika The Plan. På frågan om deras popularitet kan ha givit Broder Daniel extra skjuts, svarar Henrik Berggren bara ?ingen aning?. Någon splittring har heller aldrig varit aktuell. Något har alltid hållit bandet samman.<BR> ? Det är väl en tro på vår musik, är det inte det? säger Henrik.<BR> ? Jo, men det måste ju vara något annat också. I början av vår så kallade karriär var alla emot oss så mycket att vi var tvungna att stå enade för att inte åka på däng av folk. Någonstans hänger det där kvar, att vi är lojala med varandra, fortsätter Lars Malmros.<BR>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!