Vid ett 60 års kalas i Oslo för något år sedan mötte den engelska musiken och kompositören Django Bates en norsk trumpetare uppvuxen på en liten ö.
- Vi fick bra kontakt. Han var mycket emotionell men hans översättning från norska till engelska var gammeldags och lite märklig. Han frågade mig om det fanns någon i mitt liv som du kan beröra och bli berörd av? Den frasen bar jag med mig som sedan exponerats till en musikalisk resa, säger Django Bates.
The Proms
Det blev fröet till verket The study of touch som uruppförs nu på lördag i Luleå när Django Bates trio möter Norrbotten Big Band. Ett verk som också ska spelas på The Proms i Albert Hall i London.
- De ger en jazzkonsert per år. Och i år är det vi, säger Django Bates.
Han har tidigare fått förfrågningar men aldrig känt att han haft något speciellt att erbjuda, förrän nu.
- Särskilt spännande eftersom ingen i London känner till vad vi gör här i Luleå, menar han.
Musikaliskt hem
Men allt började med en mycket ung Django Bates som växte upp i ett hem där musiken ständigt var närvarande. Bra musik. Bra musiker inom flera genrer. Romsk musik, östeuropeisk musik, jazz, afrikanska rytmer...
- Det var en väldigt excentrisk och energifylld miljö som var helt naturlig för mig. Jag bearbetade alla dess ljud som blev till mitt språk. Samtidigt har jag nyligen börjat fundera mycket på om jag egentligen hade något val, om det verkligen var mitt val att bli musiker, säger han.
Val av instrument
Som barn lärde han sig spela trumpet, piano och fiol. Men instrumenten valde honom, så i dag spelar han piano, keyboard och alt horn.
- De flesta barn har aldrig möjlighet att pröva flera instrument. Det handlar om att hitta instrument som både passar din fysiska kropp men också själ och sinne. Min fiollärarinna var en mycket strikt östeuropeisk dam som hela tiden påpekade att jag borde sluta spela fiol eftersom jag var så dålig. Då elva år gammal, ville jag överbevisa henne och gick troget dit en gång i veckan och spelade. Det lät säkert hemskt. Det tog ett tag innan jag förstod att det var ett dåligt incitament för att få liv i ett instrument.
Nu kan han dock se att allt har en mening, även hans försök att lära sig spela fiol. När han komponerar för symfoniorkester vet han hur han ska använda stråkinstrument liksom att han i andra sammanhang har nytta av kunskaperna om blåsinstrument. Och när han beskriver sin musik är den lika gränsöverskridande som musiken i hans barndomshem.
Strävar efter balans
- Min musik guidas av några principer, personliga saker. Jag ser musik som en stor pool av ljud att hämta ur. Musik är ett hantverk men ska du kunna berätta något med din musik handlar det om omsorg, kärlek och attraktion. Jag strävar alltid efter att hitta en balans mellan ljud, fart och utveckling. Humor är viktigt. Jag är seriös men vill ge plats för humor eftersom det är en viktig del av mänskligt liv. Och så vill jag överraska, ge publiken möjlighet att se musiken ur ett annat perspektiv, säger han.
Samarbetet med Norrbotten Big Band började med en förfrågan, en fråga han ofta fått tidigare men han har aldrig tyckt att han haft rätt material för att arbeta med ett traditionellt storband.
- Allt mitt material utgår från min trio, en stark, kraftfull enhet. Jag hade svårt att se en annan lineup. Men så bestämde jag mig för att ge det ett försök. Fyra månader har han arbetat med materialet till The study of touch som utgår från Django Bates Trio senaste album Beloved Bird, en hyllning till saxofonisten och jazzmusikern Charlie Parker.
- Utmaningen har varit att behålla trion stark och hård. Att få musiken att expandera från trion och hitta en balans till storbandet, säger han. Django Bates Trio består förutom av honom själv på piano av två unga musiker han varit lärare för i Köpenhamn; Peter Bruun på trummor och Petter Eldh på bas. De började jamma ihop, helt förutsättningslöst, en gång i veckan. Django Bates hade fastnat för Petter Eldhs punkiga energi på ett så klassiskt instrument som akustisk bas och kom att tänka på trummisen Peter Bruun som redan gått ut sin musikerutbildning.
- Det var ett intressant sätt att starta ett band. Allt var spontant under den tid vi utforskade musikaliska landskap.
Men det var först när förfrågan kom om ett verk för att hylla Charlie Parker i London som de verkligen blev ett band.
Ett band föds
- Jag gick på en gata i London och fick en lite fras musik i mitt huvud. Den bestod bara av sex noter men jag kunde inte få den ur skallen. Jag tänkte först att slingan fastnat bara för att jag var trött, men jag skrev ned den när jag kom hem. Men den lilla, enkla musikfrasen levde vidare i hans medvetande.
- Den gick inte att ignorera. Det var som att någon annan redan gjort valet åt mig. Så plötsligt kunde jag föreställa mig att spela låten med bas, trummor och mig själv på piano. Musik med rätt sound och ljudkänsla. Ett band hade fötts, säger han.
Django Bates Trio och Norrbotten Big Band spelar en gång i Luleå under festivalen New Directions. Nästa spelning är som sagt under The Prome i London.