Förförande och humoristiskt dansverk

Är jag med i en film?

Drömtid. I dansverket "Perfect. tajming," får publiken kliva in i en mycket annorlunda tidszon där dåtid, nutid, framtid och drömtid samexisterar i ett flödande nu.

Drömtid. I dansverket "Perfect. tajming," får publiken kliva in i en mycket annorlunda tidszon där dåtid, nutid, framtid och drömtid samexisterar i ett flödande nu.

Foto: Simon Olofsson

Kultur och Nöje2015-09-22 10:29

Tanken slår rot under Disa Krosness och Erika Pekula Petterssons dansföreställning Perfect. tajming,. Det handlar inte om någon publik medverkan, snarare att den värld Krosness och Pekula skapat i detta dansverk bjuder på klara referenser till både filmens och populärkulturens värld. Upplevelsen påminner om att kliva in i ett rymdskepp där en helt egen tidzon existerar och där närmast allt kan hända. Ett rum där dåtid, nutid, framtid och drömtid samexisterar utan gränser. Och det är också tiden som de båda koreograferna undersökt och intresserat sig för under sin tid som koreografer i residens hos Dans i Nord denna höst.

Båda ingår i ett samarbete tillsammans med fem ytterligare danskonstnärer där navet är en studio/scen i Hökarängen i Stockholm. De är alltså bekanta med varandra och det märks.

Den idé de utvecklat via tankekartor och samtal har blivit till en förvisso fragmentarisk men högst originell och dynamisk koreografi med en klar röd tråd - tid är högst personlig likväl som universell. Minnen, framtidsdrömmar och nuet är i ständig symbios. Dessutom är det både underhållande och roligt. Humorn är ständigt närvarande både i val av klädsel, rekvisita och rörelsematerial. Ta bara början på föreställningen när de två dansarna presenterar sig med håret framkammat över ansiktet, med solglasögon framför en stor fläkt. Det fick åtminstone mig att dra på smilbanden och gav en förförståelse om att detta verk skiljer sig från mängden.

Föreställningens inslag av scenisk framställning och text är också en mycket lyckad mix och fungerar hyfsat bra som övergång mellan de olika scenerna. Speciellt drömmens egen tid - när de två dansarna glider in på var sin rullskridsko är magisk. Lägg därtill en humoristisk kritik mot vår tids hyllande av mindfulness. Jag menar, hur konstigt är det inte egentligen att föreställa sig att man är en ballong där tiden, liksom man själv är cirkulär?

Till sist en dansföreställning som förför, där Disa Krosness absoluta scennärvaro förtjänar ett extra omnämnande. En skådespelartalang med en högst egen humoristisk begåvning, publiken kan hoppas hon förvaltar i senare produktioner framöver.

Dans

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!