Förbjuden kärlek i 1800-talets London

Myrrha är berättelsen om relationen mellan en adelsman och en tjänstekvinna. Karaktärerna har verkliga förlagor, Arthur Munby var en känd socialist och halvlyckad poet under 1800-talets andra hälft, som en dag stötte ihop med pigan Hannah Cullwick på Londons gator. Samtalet som följde blev starten på ett livslångt förhållande. Ulrika Kärnborg kom i kontakt med paret vid en fotoutställning om historiska kvinnor på Kulturhuset i Stockholm för några år sedan. - En av bilderna visade en engelsk arbetarklasskvinna från mitten av 1800-talet med långt svart hår. Hon var ståtlig, hade stora biceps och en slavkedja av järn runt halsen. Den fick mig att studsa till, säger hon. Krävde romanens form
Bilderna hade tagits hos en fotograf på uppdrag av Arthur Munby, och kedjan skvallrade om en relation med sadomasochistiska förtecken. Ulrika Kärnborg började läsa på och fann en historia värd att uppmärksamma. - Först tänkte jag att det skulle bli en biografi, men det var för spännande, min fantasi gick igång. Resultatet är en roman som spänner över ett halvt sekel, en mångbottnad historia om underkastelse och dominans där det inte är självklart vem som är offret trots att det finns en herre och en tjänare. Ulrika Kärnborg är till vardags anställd på DN:s kulturredaktion och har tidigare skrivit en biografi om 1800-talsförfattaren Fredrika Bremer och essäsamlingen Stjärnfältet (2003). Att sadla om och skriva ren fiktion var en utmaning, hon jobbade länge för att inte fastna i den "journalistprosa" många journalister hamnar i när de skriver skönlitterärt. - Fast den största utmaningen var nog den historiska barriären. Jag gjorde väldigt mycket research. Så fort de går ut på gatan måste jag veta hur det såg ut just där vid den tidpunkten, och vad man kan tänka sig att de hade på sig, hur det luktade och allt sånt där. Det hade varit så mycket enklare att skriva något som utspelas i nutid. Hon är noga med att poängtera att det trots de verkliga förlagorna är en fiktiv historia hon skrivit. Utgångspunkten har varit brev och dagböcker, men det dyker upp personer i handlingen som aldrig existerat på riktigt. Fascinernade epok
Hur känd är den här historien i England? - Inte så jättekänd, men vissa historiker jag pratat med känner till Arthur Munby, han var ett namn i den tidiga socialistiska rörelsen. Sedan är han känd för sina bilder, ibland lite halvpornografiska, på arbetarklasskvinnor som jobbade på traditionellt manliga platser som vägarbeten, gruvor, med sophämtning och sånt. Det är rätt unika bilder. Vad är det med den här epoken som fascinerar dig? - Flera saker. Dels var det vid den här tiden dagens samhälle skapades, London hade ett jätteutbud av förströelser och nöjen, och de ämnen som debatterades i tidningarna hade ofta kunnat plockas över till vår tid. Jag ville också skildra en tid då det brittiska imperiet stod på sin topp, när London var världens medelpunkt, eftersom vi nu kanske befinner oss vid slutet av västs epok som världsledande. - Fast det finns ju mycket som skiljer också, särskilt fattigdomen, slummen, de enorma klassklyftorna och den cyniska inställningen till nöden mitt i all rikedom, säger Ulrika Kärnborg. Skandal långt senare
De oöverstigliga klassbarriärer som skildras i Myrrha är svåra att greppa i dag. Och ändå ligger det inte så långt borta som man kan tro - bokens prolog skildrar vad som hände när Arthur Munbys brev, dagböcker och bilder blev offentliga 1950, 40 år efter hans död. - Det blev skandal trots att det var 1950! Värderingarna hängde kvar, Munbys efterlevande krävde att Hannah Cullwicks släktingar inte skulle få vara med vid öppnandet av arkivet, det ansågs så pinsamt, säger Ulrika Kärnborg.