I synnerhet musiklivet har en lång väg kvar att vandra.
- Jämställdhetsarbetet tar aldrig slut, det behöver vara föremål för ständig diskussion, sammanfattar utredaren Agnes Ers.
Granskningen är gjord av Myndigheten för kulturanalys och på uppdrag av regeringen.
Sedan 2011 har regeringen satsat 21,5 miljoner kronor på att öka jämställdheten inom fem olika kulturområden, däribland filmen och musiklivet men även museerna via ett projekt på Historiska museet i Stockholm. Utslaget per år motsvarar dessa miljoner dock endast en halv promille av kulturdepartementets budget.
- Det finns ju alltid en farhåga att sådana här särskilda insatser bara får verkan under en begränsad tid, att man därefter fortsätter med en genusblind kärnverksamhet. Men en viktig poäng i rapporten är att kulturfältet har svarat snabbt på de här insatserna, säger utredaren Agnes Ers.
Bra mål i filmavtalet
Därmed inte sagt att insatserna räcker. Även om såväl film- som museiområdet lyckats ge de tidsbegränsade satsningarna långsiktiga effekter, bland annat genom målen i det nya filmavtalet, återstår att se huruvida balansen mellan kvinnliga och manliga filmskapare verkligen förändras också på lång sikt. Ett problem som filmskaparna själva lyfter fram är det så kallade automatstödet som ges till filmer som tros kunna locka storpublik och som är helt befriat från jämlikhetskrav.
Rock, pop och jazz
I rapporten pekas inget område ut som i mer behov av jämställdhetsarbete än något annat. När det gäller musiklivet konstaterade dock Kulturrådet redan 2009 att just den sektorn rent generellt inte är särskilt jämställd.
Även Musikverket har sedan 2011 försökt jobba långsiktigt genom seminarier och försök att skapa nya plattformar. Man har också försökt prioritera rock-, pop- och jazzscenerna.
- Men det är lite svårt att se hur Musikverket ska kunna följa upp det här arbetet, och det gäller väl alla satsningar egentligen: hur skapar man förutsättningar för att fortsätta det arbeta som nu kommit igång?, säger Agnes Ers.