Finns Gud?

Musik för mig är synonymt med känsla. Jag känner ingenting när jag hör det här. Det skriver Kurirens Magnus Ekelund och ger Roxettes skiva en Kurirhäst.

Foto:

Kultur och Nöje2011-02-10 06:00

Det är tio år sedan Roxette senast släppte en skiva. En mycket lång tid för ett kommersiellt band av denna kaliber. De har ju trots allt sålt typ en miljard skivor och turnerat alla planeter i solsystemet. Men det har ju Ace of Base också. Så vad bevisar det? Att Gud finns?

Rekommenderat tempo, om man vill maximera den ekonomiska skörden som affärsman i musikindustrin, är att släppa en skiva vart fjärde år. En rekommendation som Gessle berättat att han högaktligen skiter i. Ungefär så farlig är han, att han släpper en skiva när han arbetat klart med den - utan att bry sig om statistiken. Och berättar om det i intervjuer. Snacka om att det verkligen kittlar i magen på en när man hör vilka artistiska friheter han tar sig. Not.

Visst, det är kul att han vid tillfälle skrivit upp numret till akutpsykvården i studion, ifall det skulle snurra till för någon riktigt rejält i inspelningsprocessen. Och att han är så vaken och mottaglig för ny musik. Men det innebär inte per automatik att han själv är en spännande kompositör eller artist. Men nu är den i alla fall här, Roxettes Chinese Democracy.

Charm Scool

Smaka på den titeln. Så smakar hela skivan. Det är matematiskt uträknade ackordsföljder och kompositioner rakt igenom. Allting är nedbrutet i atomer och analyserat in i minsta detalj. Det är till och med skrivet på medvetet dålig engelska, efter som det ter sig exotiskt i andra delar av världen, och framför allt USA.

Musik för mig är synonymt med känsla. Jag känner ingenting när jag hör det här. Alltså är det inte musik. Jag blir inte glad, inte provocerad, inte uppiggad, inte irriterad.

Jag blir ingenting. Precis som när jag hör hissmusik eller läser på baksidan av ett mellanmjölkpaket. Men jag ska inte vara omöjlig för sakens skull. Lyssna i stället på Gyllene Tiders gamla låt Det är över nu och hänförs av de vackra öppningsraderna. Där har ni äkta bra lättsmält pop.

Själv väntar jag på att Marie Fredriksson ska släppa en självbiografisk bok. Hennes liv och öde känns sju världar mer intressant att ta in än den här tomma upplevelsen, i form av Roxette år 2011.

Musik

Roxette

Charm School

EMI

Betyg: 1

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!