Finns det ett evigt Norrbotten?

Svaret är att historien visar hur samhällsomvandlingen gått till i det långa perspektivet, att brytpunkter kan utkristalliseras, att den insikten är värdefull för att förstå nutiden och för att kunna föra en orienterande diskussion om framtiden. Beläggen är otaliga för att det råder klara samband mellan historia, samtid och framtid. Historien omtolkas med jämna mellanrum i alla samhällen och framtidsidealen växlar ungefär lika regelbundet. Detta sker i det lilla perspektivet på lokal nivå och i de större perspektiven på regional nivå, vidare på nationell nivå och på global nivå. Denna diskussion rör Norrbotten i allra högsta grad. Europa knakade i fogarna
Att Norrbottens län bildades år 1810 var en viktig början i en genomgripande samhällsomvandling. Övre Norrland skulle i ett riksperspektiv tilldelas en mer betydelsefull roll än tidigare. Det gamla Europa knakade i fogarna vid denna tid. Franska revolutionen liksom de följande revolutions- och napoleonkrigen visade att ett nytt Europa var på väg att ta form. De geopolitiska förändringarna var uppenbara och dessutom började insikter utkristalliseras om en pågående förnyelse av den ekonomiska ordningen. De äldre feodala principerna var på reträtt. Privat företagaranda med åtföljande investeringar och teknisk samt organisatorisk förnyelse hade vunnit insteg både inom jordbruket och inom varutillverkningen. De tidiga formerna av kapitalistiska, marknadsekonomiska, industriella strukturer utvecklades. Representanter för den upplysta delen av ledarskiktet i Sverige var medvetna om behovet av förändringar. För övre Norrlands del blev situationen akut med den svenska förlusten av Finland till Ryssland 1809; stora territoriella förluster, en ny lång riksgräns och en arvfiende in på knutarna. Insikten om att nationen och staten Sverige måste stärkas på alla plan blev vägledande. Bildandet av det nya länet Norrbotten var en av många byggstenar i den nya strategin. Det handlade egentligen om vad som är grundläggande för alla samhällsbildningar, nämligen att ge medborgarna ett yttre skydd och en inre ordning så att de kan organisera sin materiella försörjning och forma sitt trosliv utan yttre inblandning. Global marknad
Avstampet för Norrbottens län var dramatiskt. Fortsättningen skulle också bli dramatisk. Norrbottens geografiska läge har vid flera tillfällen de senaste 200 åren lett till att länet starkt berörts av världspolitikens konvulsioner. Vidare har Norrbottens ekonomi och folkförsörjning långsiktigt formats av den starka och växande kopplingen till den globala marknaden, länets andel av landets exportinkomster talar sitt tydliga språk. Politik, samhällsadministration och ekonomi har 1810 - 2010 formats av ständigt växlande omvärldsvillkor. Kraftfälten har varit många och inte alltid helt uppenbara. Norrbotten har ett komplicerat och komplext förflutet. Norrbotten (Norra Bottnen) har i många sammanhang allt sedan 1500-talet betecknats som framtidslandet. Begreppet bygger på myter om slumrande naturrikedomar som bara väntar på att nyttiggöras. Olaus Magnus talade i sitt stora bokverk från 1555 om fångstrika fiskevatten och jaktmarker. Från 1600-talet kan mytbildningen exemplifieras med riksrådet Carl Bondes ord om att i norr fanns Sveriges "Wästindien". Kolonisering och ädelmetaller hägrade. Under 1700-talet kompletterades visionerna med jordbruksidéer och tankar om nyodlingsmöjligheter. Under 1800-talet stod växelvis skogen, mineralerna och odlingen i centrum. Kris och expansion
Under det dryga senaste seklet kan man se tre tidsbundna strategier för utvecklingen av Norrbottens näringsliv och folkförsörjning och därmed även av
länets samhällsutveckling. Åren 1880-1920 kan karaktäriseras som en industriell grundarperiod. Skog, malm och vattenkraft började exploateras storskaligt. Därefter följde perioden 1920 till 1980 som präglades av återkommande reorganiseringar och stark tillväxt av råvaru-näringarna. Tillstånd av kris respektive expansion avlöste varandra. Runt 1980 inleddes en ny fas. Effekterna av världsmarknadens omvälvningar hade då sedan något år sköljt in över Norrbotten och tvingat fram hårdhänt strukturomvandling och produktutveckling inom råvarunäringarna. Brytningstider
Globalisering och världsvid konkurrens präglar därefter alla sektorer. Norrbotten kan nu åter vara inne i ett formativt skede, med mindre dominans av de gamla basindustrierna och växande betydelse för tjänsteproduktion av olika slag. De årtionden när de nya strategierna utvecklats och tagit form har i många avseenden varit brytningstider. Denna karaktär hade 1880-talet, 1930-talet och 1980-talet och kanske kommer 2010-talet att kunna infogas i samma rad. Frågan om det eviga Norrbotten är inte att söka i länsgränsers eventuella förändring utan ska snarare sökas i det kontinuerliga mönster som präglat den långsiktiga samhällsomvandlingen.