Lulebon Yvonne Blombäck, född i Kalix, debuterade med barnboken Hej Hallå för Testartanken. Därpå följde en roman för vuxna, Vals för livet, som handlade om fattigdom och tbc i Norrbotten i början av 1900-talet.
I en ny bok, utspelar sig en kärlekshistoria på 1960-talet i Båtskärsnäs, i boken kallat Norrbygrund. Ulrika 19 år och den några år äldre kommunisten David, har nyss träffats och tillbringar en midsommarhelg tillsammans på Sandskär i Haparanda skärgård.
Naturskildringen känns frisk och ny. Kanske är Blombäck först med att i en roman skildra denna exotiska plats med karga sandhedar och gammal tallskog.
Det blåser upp och de tvingas ta sig in till fiskeläget Kumpula, där de får låna torra kläder och en stuga. En häftig förälskelse flammar upp efter stormens dån och vågors svall.
Men komplikationer uppstår. David har nämligen sedan flera år flickvännen Carina, och när han träffar henne efter helgen och tänker göra slut, så berättar hon att hon är med barn. David följer gängse moral, ”tar sitt ansvar” och gifter sig med Carina.
David och Ulrika kan emellertid aldrig glömma varandra. De lever på varsitt håll, långt ifrån varandra. David förblir hembygden trogen medan Ulrika flyr till Saltsjöbaden, där hon jobbar i köket på en kursgård. På denna fashionabla ort upptäcker hon klasskillnaden mellan det rika folket med vita kläder och lyxbåtar och de människor hon vuxit upp bland. Så småningom gifter Ulrika sig med ålänningen Erik och de driver en restaurang ihop. Men Erik längtar hem till Åland och deras vägar skils.
Så gör berättelsen ett hopp fram till 1999. 30 år har gått men kärleken mellan David och Ulrika blossar upp igen. Ska de få varandra till sist? Hur det går med den saken håller jag hemligt.
Blombäck skildrar kärleks fröjd och sorg med budskapet att man inte kan förneka sina innersta känslor, förr eller senare tar de ut sin rätt. Kärlekshistorien är inte originell men det är däremot den realistiska skildringen av det natursköna Båtskärsnäs, ett samhälle där alla känner alla, där sossar och kommunister för en gångs skull kämpar tillsammans för att få i gång den nedlagda sågen, där man fiskar löja och bygger sina sommarstugor.
Jag hade gärna sett att Blombäck utnyttjat sitt unika stoff för en längre och mindre rapsodisk roman. Nu trängs kärlekshistorien, samhällskildringen och naturbeskrivningarna på drygt hundra sidor. Men boken kommer säkert att väcka intresse både i Båtskärsnäs och på andra håll.