Filmfrossa utanför biosalongen
- Det ses enormt mycket film, men på nya sätt, säger Sture Johansson programchef på Svensk filmindustri, SF. Han är medlem i den jättestora panel som ställts upp på scenen och ser i sin vision en situation där de mindre städerna håller sig med ett enda biografikomplex.
Astoria i Luleå läggs ned
SF har just köpt Astoria cinemas biografer i landsorten, Sergel plaza och de i universitetsstäderna. Astoria cinema, som behåller övriga biografer i storstäderna, bildades för att köpa Sandrews då konkurrensverket inte godkände SF som köpare 2004. En lösning som inte har fungerat, bolaget hamnade i en akut ekonomisk kris, och SF tar nu ändå tar över tolv av Astorias biografer. Nio av dem, däribland biograferna i Umeå och Luleå, läggs dock ned.
Det är därmed ett tungt ansvar för biovisningar som vilar på SF. Eric Broberg, som företräder distributörerna, påstår att bolaget står för ett val att antingen vinstmaximera eller att bygga upp en modernare slags infrastruktur anpassad till ett nytt mediaklimat där ett biobesök innebär mer än att se en film.
Svårt dra säkra kort
När Sture Johansson räknar upp hinder för biofilmen handlar två om uppmärksamheten för annonseringen och tiden hos den presumtiva publiken. Såpaproduktioner gör reklam på samma sätt som biofilm i dag och unga människor tittar på teve, chattar och sms:ar samtidigt.
- Just nu når vi inte igenom, säger han.
De säkra korten är också svåra att dra. En film som gått bra i USA behöver inte alls fungera i Sverige och tvärt om. Vad gäller svenskt film kommer för många filmer på samma gång. De släpps inte heller under sommaren, trots att amerikansk film går bra då, eller under senhösten eftersom producenterna hellre vill vänta till julen.
Ökad finansiering till vissa
För den inhemska produktionen gäller också att det görs mer film än någonsin. Tidigare har det betytt att publiken ökat men den trenden är bruten.
- Det är den kris som det talas om, säger Cissi Elwin, chef för Svenska filminstitutet sedan fyra månader.
Institutet är en viktig finansiär av film och i förra veckan presenterades en ny strategi för arbetet. Den största förändringen utåt är att man kommer att öka finansieringen i de filmprojekt man tror på. Det innebär samtidigt att färre filmare kommer att får stöd. Mot dagens 37 filmer kan det istället komma att bli 20. Finansieringsgraden för filmerna skulle då närmast fördubblas från knappt en fjärdedel till ungefär 40 procent av den totala budgeten.
Dessutom görs också interna omorganisationer på filminstitutet där verksamheter flyttas från huset och 20 personer slutar. I andra fall innebär det att nya funktioner inrättas då till exempel filmkonsulenternas arbeten förändras. Administrativa uppgifter ska lyftas bort så att mer tid skapas för att kunna följa upp filmidéer och projekt mer noga.
Vill höja filmkvalitén
Vad institutet vill uppnå är att höja kvaliteten för svensk film. I dag finns en samstämmig kritik som säger att det görs för många filmer i mellanregistret, för få filmare producerar film ofta och därmed blir skickligare. Filmerna är i alltför hög grad underfinansierade och producenterna har för dålig ekonomi vilket bidrar till att filmidéerna slätas ut. Med en koncentration hoppas Cissi Elwin och hennes konsulenter att svensk filmproduktion både ska kunna åstadkomma populära och konstfulla filmer. Svenska filminstitutets ekonomi är dock beroende av intäkter från biograferna.
Ett filmfönster - omodernt
- Att bara ha ett visningsfönster tror jag är ett omodernt sätt att se på film i framtiden säger Cissi Elwin. Men den här avtalsperioden tror jag vi klarar.
Visningsfönster det är just alla de där olika sättet DVD, mobiltelefonen, datorn, TV eller just biografen som vi tar emot film i. Det är inte heller självklart att all svensk långfilm ska upp på bio.
- Eventfilmer, stora kända filmer plus de djupt originella, smala experimentfilmer visas på bio. Men masskommunikationen kommer inte där, säger Sture Johansson från SF när han spår framtiden.
Så jobbar vi med nyheter