Filmens framtid fler fönster?

Elwin och Toll konstaterade att 2009 varit ett framgångsrikt filmår med succéer som Millennium-trilogin och uppmärksamhet för svensk film på stora filmfestivaler. Det som står i vägen för svenska filmundret är underfinansiering. Närmare bestämt behövs hela 100 miljoner kronor till talangutveckling, dokumentärfilmer och spelfilmer. På så vis skulle 22 filmer kunna få produktionsstöd, jämfört med årets 14 filmer. Stödnivåerna ökades för några år sedan, men det resulterade i att pengarna räcker till färre filmer. Tanken är dock, enligt Cissi Elwin Frenkel, att man ska kunna visa att pengar gör skillnad på filmens kvalitet. Förhoppningen är att Filminstitutet ska kunna dela ut större summor till fler filmprojekt, men när det blir verklighet är osäkert. - Filmerna har blivit bättre. Men pengarna räcker inte till tillräckligt många debutanter, experimentfilmer och kvinnliga filmare. De räcker heller inte till att erfarna filmskapare ska få en kontinuitet i branschen, säger Bengt Toll. Stort intresse för film
Den illegala nedladdningen visar att intresset för film är stort. Enligt en undersökning ser svenskar 53 filmer varje år i snitt. Jämfört med rekordåret 1958 då Sverige hade 85 miljoner biobesök såg folk 11 filmer i snitt per år. Elwin Frenkel och Toll vill vända detta intresse till en ekonomisk fördel för filmbranschen. En möjlighet, enligt dem, är att öppna upp för simultana releaser där en film går upp på biograf och video on demand-tjänst samtidigt. Enligt en rapport, som kommer i början av nästa år, uppger 52 procent av de tillfrågade att de skulle välja att se film på bio trots att den finns tillgänglig i ett annat visningsfönster samtidigt. Politiker debatterade
Med Elwin Frenkel och Tolls ord i åtanke och Mats Svegfors filmutredning i ryggen debatterade politiker från samtliga riksdagspartier (Svegfors lyste med sin frånvaro). Filmkonventets moderator Susann Jonsson konstaterade att det är långt ifrån alla som tycker att utredaren Svegfors gjort ett gott arbete. Utredningen föreslår en höjning av biografmomsen, ett nytt filmstöd och fortsatt antipiratarbete. Svegfors lyckades inte få parterna (staten, filmbranschen och flera tv-företag) att enas om ett nytt filmavtal. Det nuvarande avtalet förlängs till och med 2012. Miljöpartisten Ingvar von Malmborg ser risker i en höjningen av biomomsen: - Höjningen kan smitta sig till andra kulturområden. Inom teater och annat är det väldigt farligt med högre moms och biljettpriser, säger han. Erik Kristow (M), politiskt sakkunnig vid kulturdepartementet konstaterar att det trots allt finns fördelar med det förlängda avtalet. - Det ger oss andrum att se på alternativa finansieringsformer, säger han. En alternativ finansieringsform som Vänsterpartiets Siv Holma vill få undersökt är möjligheten att bekosta film via en bredbandsavgift. Även Ingvar von Malmborg lyfter fram den lösningen: - Jag ser det som en del i en ny filmfinansiering. Då blir man inte direkt beroende av det statliga filmavtalet utan det finns pengar vid sidan av. Dvd-avgifter är också en viktig del, säger han. Malmborg lyfter dessutom fram en filmpolitisk fråga som de andra riksdagsmännen inte berör - tillgången av icke-västerländsk film. - Vi befinner oss i en global digital utveckling och därför är det fullständigt rimligt att vi visar film från andra delar av världen. När man tittar på det stora utbudet som finns av kinesisk, afrikansk, latinamerikansk och indisk film kommer väldigt liten del hit. Här behövs en breddning av utbudet och det ser jag som en yttrandefrihetsfråga. Just här har SF bio inte skött sig, säger han.

Filmens framtid fler fönster?

Filmkonventet samlade Sveriges filmbransch till möte i Luleå för sjätte gången. Filminstitutets vd Cissi Elwin Frenkel och vice vd Bengt Toll fick det första ordet vid Norrbottensteatern där ungefär 270 deltagare samlats för att ta del av onsdagsprogrammet.