- Vårt arbete har gått ut på att hitta en form där konst, aktivism och vetenskap kunde mötas, menar konstnärerna Johanna Gustavsson och Lisa Nyberg.
Mellan 2006-2011 drev de Malmö fria kvinnouniversitet, en feministisk organisation för konst och kunskapsutbyten.
I går föreläste de på Lillan inbjudna av Teater Scratch och Galleri Syster som med denna föreläsning startar sitt gemensamma projekt Genushjärta — ett pilotprojekt med konst, nätverk och genus som ledord.
Genusfrågor
Teater Scratch och Galleri Syster har fått pengar av Kulturbryggan för att gemensamt jobba med genusfrågor.
- Målet är att medvetandegöra genus i Norrbotten via konst, säger Marie Wallstén, teaterchef på Scratch.
Hur de praktiskt ska jobba tillsammans är fortfarande öppet och för att få inspiration bjöd de in kvinnorna bakom Malmö fria kvinnouniversitet som i våras gav ut boken Do the right thing, en praktisk handbok för feministisk självorganisering där de sammanfattat de kunskaper och lärdomar de gjort under den tid de drev Malmö fria kvinnouniversitet.
- Egentligen har vi skrivit den bok vi gärna velat läsa när vi startade 2006, säger Johanna Gustavsson.
För det har varit en lång väg att vandra, med många upp och nedgångar, innan de i maj valde att transformera sitt engagemang och göra ett aktivt slut på Malmö fria kvinnouniversitet genom att tåga ut från Konsthall C i Hökarängen i Stockholm där de haft utställning.
Feminism och vetenskap
De beskriver själva Malmö fria kvinnouniversitet som ett deltagande konstprojekt och en feministisk organisation för kritisk kunskapsproduktion.
Målet var att lyfta och diskutera samtida politiska frågor genom att låta erfarenheter och kunskap från olika fält mötas. Och genom konstnärliga, experimentella och radikala pedagogiska metoder var förhoppningen att kunna brygga teori och praktik och därmed utmana rådande normer och maktstrukturer.
- Det var en mycket speciell tid när vi hittade varandra och beslutade oss för att göra någonting ihop. Vi var båda konstnärer och feminister men upplevde att de var två områden som inte var helt okej att kombinera. Det var valår och högeralliansen tog makten. Sverigedemokraterna fick många röster i Malmö där vi bodde och Feministisk initiativ spelades ut av etablerade politiska partier eftersom de inte ville rätta in sig på höger- eller vänsterskalan. Den feministiska rörelsen var splittrad. Det var utifrån denna kontext vi startade, säger Johanna Gustavsson.
Full uppmärksamhet
De lovade varandra två års full uppmärksamhet för detta projekt som under åren har tagit formen av läsgrupper, workshops, föreläsningar, fysiska övningar, manifestationer, filmscreenings, utställningar med mera.
För det blev några till år som de drev Malmö fria kvinnouniversitet, där de utmanat och sökt utveckla konst- och kunskapsbegreppet genom att också ifrågasätta vem som har makt att definiera vad konst och kunskap är.
Skeptiska konstnärer
- Vi har varit tydliga med att arbetet med Malmö fria kvinnouniversitet är en del av vår konstnärliga praktik, inte så att deltagare blivit del av ett konstverk, utan att arbetet dokumenteras som del av konsthistorien. Historiskt är det kvinnor som stått för många innovationer inom konsten samtidigt som de haft en tendens att glömmas bort. Det vill vi inte.
Samtidigt är det konstnärer som varit mest skeptiska till deras arbete.
- Det har känts lite som att många konstnärer bidat sin tid för att se om denna konstform accepteras, om det är coolt eller inte. Vi har stött på en del missförstånd, när gallerister undrat vad vi ska hänga på väggarna, när vår "utställning" inneburit föreläsningar och workshops, säger Lisa Nyberg.
Strategisk separatism
Det de kanske fått mest frågor och reaktioner om är deras strategiska separatism, att de helt enkelt valt att arbeta könsseparatistisk.
- Genom att bara inbjuda kvinnor att delta, synliggör man vilka konflikter som finns och det var viktigt att göra det praktiskt. Det gav handlingsutrymme till att erkänna de förtryck men också de privilegium som kommer med identifikation. Paradoxen är att vi organiserade oss som kvinnor i grupp för att protestera mot könsmaktordningen där kvinnor som grupp är underordnade, menar Johanna Gustavsson.
Bara en gång gjordes ett undantag från regeln att bara kvinnor var inbjudna, det var när diskussionen rörde feministiskt föräldraskap.
- Däremot vara alla personer som identifierade som kvinnor eller någon gång identifierat sig som kvinna välkomna.
Medvetandegöra
Sedan starten har de arrangerat ett hundratal aktiviteter.
- Men det var först förra året som vi fick "okej-stämpel" som konstnärer, när vi fick konstnärsnämndens ateljéstipendium och fick en utställning på Konsthall C i Stockholm. Då blev vårt arbete konst av de som bestämmer vad konst är, säger Lisa Nyberg.
Och då var det också dags att lägga ned Malmö fria kvinnouniversitet, inte egentligen för att de plötsligt blev etablerade, utan kanske mest för att de upptäckte att de talade om sitt arbete i dåtid.
Innan hade de under två års tid arbetat med en sorts beskrivning av ett idealsamhälle bland annat genom att stänga in sig under 48 timmar tillsammans med andra för att diskutera sig fram till en utopisk framtid. Metoden påminner om den politiske filosofen John Rawls "okunnighetens slöja".
Genom att försöka tänka bortom den verklighet som existerar, glömma här och nu, sökte de sin utopi. Ett både fantastiskt och frustrerande arbete, enligt de båda konstnärerna. Däremot ville de inte ställa ut sin utopiska tanke om ett samhälle utan könsmaktordning, i stället inbjöds lite olika konstutövare delta vid deras sista utställning i Konsthall C, innan det var dags att sätta punkt och vända blad.
Nu samarbetar de under ämnet Radikal pedagogik, ett samarbete och ett begrepp som fortfarande är under utveckling. De kommer också under sin vistelse i Luleå att hålla en utopisk workshop med Teater Scratch och Galleri Syster.