Festivalen som trotsar sannolikheten

Långt borta lyses mörkret upp av en ljussatt ren som dansar sig fram till torget i Korpilombolo.

REN I MÖRKER. Den sjätte Nattfestivalen i ordningen invigdes bland annat av dansaren Katariina Angeria som dansade över de snöklädda ängarna

REN I MÖRKER. Den sjätte Nattfestivalen i ordningen invigdes bland annat av dansaren Katariina Angeria som dansade över de snöklädda ängarna

Foto: Anders Alm

Kultur och Nöje2010-12-02 06:00

Men allt är naturligtvis inte som man tror här i världen och bakom renens förklädnad finns dansaren och mångkonstnären Katariina Angeria som ackompanjeras av Heide Kenttäläs röst och flöjtspel.
När den sjätte Europeiska Nattfestivalen i ordningen invigs av Pajala kommuns kultur- och utbildningschef Ann-Mari Mäki benämner hon den som ”den osannolika festivalen”.
– Det finns många festivaler här i världen, men bara en som Korpilombolos som trotsar kyla, mörker, ekonomiska resurser, julstress och en massa annat varje år. Dessutom har Nattfestivalen en sådan hög kvalitet på sina program att öltälten blir helt onödiga, sade Ann-Mari Mäki stående på bron till festivalkansliet.
Som seden bjuder börjar allt i skolan, där man i år har Nalle Puh som tema. I Korpilombolo är man inte heller oroliga för att blanda högt och lågt, inte heller att verka krävande och varje festival inleds därför med ett samhällsseminarium.
Bra att elda med
Årets ämne var Gruvan och kulturen och som "näver" hade Norrbottens museums chef Curt Persson bjudits in.

- Här använder vi inte ordet moderator, det vet vi inte vad det är. Men näver känner vi till – det håller ihop virket och är dessutom bra att elda med, sade Linnea Nylund och bjöd in talarna Nils-Gustav Lundgren, professor vid Luleå tekniska universitet, just nu verksam på Umeå universitet, och Britt-Inger Johansson, konstvetare vid Uppsala universitet.
Finns det en Hjalmar Lundbohm i Tornedalen löd den övergripande frågeställningen, vilket tarvade en föreläsning om just Lundbohm av museichefen Persson.

- Ofta när jag talar med politiker i Kiruna, talar man om "mönsterstaden". Men när man frågar vad de menar med uttrycket, har de ofta inget svar, utan hänvisar bara till Hjalmar Lundbohm, säger Curt Persson, som genom året studerat ämnet noga.
Avgörande för framgång
Förutom att se till personen Hjalmar Lundbohm och hans särskilda egenskaper, är det självklart hans samtida samhälle och omständigheter som ska studeras för att skapa förståelse. Enligt Curt Persson var det bland annat Hjalmar Lundbohms förmåga att ta till sig lokala kompetenser som blev avgörande för gruvbolagets framgångar.

- Han lärde sig att kommunicera direkt med den lokala befolkningen och kunde till exempel rekordsnabbt mobilisera ett tjugotal båtar till transporter i Kalixälven, något som var avgörande. Den sortens kunskap kunde han aldrig ha skaffat sig vid ett skrivbord i Stockholm, säger Curt Persson som också premiärvisar en film från 1914 där man ser disponent Lundbohm själv tillsammans med sin goda vän Anders Zorn utanför Vittangi kyrka.
Men också förmågan att plantera in de mjuka frågorna i industrietableringen var viktigt för framgångarna, något som bland annat resulterade i ett nytt utbildningssystem i Kiruna.
Självöverskattning
Nils-Gustav Lundgren, som med utgångspunkt i ekonomi, studerat tekniska och ekonomiska förändringar i norr på lång sikt, målar upp en ganska dyster bild av utvecklingen.

- Forskning visar bland annat att ju större råvaru­resurser en region eller ett land har, desto sämre är tillväxten. Råvaruutvinningen är alltid starkt beroende av politiska villkor och det finns ofta en självöverskattning av den egna ekonomiska styrkan. Men folk flyttar i allt högre grad frivilligt bort från mindre orter till större och vi röstar därefter, och det hjälper inte med tillväxt för att ändra befolknings­pyramiden, säger Nils-Gustav Lundgren.
I en gränstrakt
Den prognos han själv varit med om att göra kring befolkningstillväxten i Pajala kommun efter gruvöppningen är han skeptisk till. Anledningen är att prognosmodellerna är nationella, medan Tornedalen ligger i en gränstrakt.

- I Haparanda har det till exempel visat sig att Ikea inneburit ett lyft när det gäller nettoinflyttning och ökad sysselsättning. Ändå minskar befolkningen. I den nya ekonomin kan man till exempel tänka sig att gruvbolaget inte anställer personal på plats utan skriver kontrakt med ett annat företag som har billig arbetskraft, vilket gör att situationen kommer att likna arbetet vid en oljeplattform, säger Nils-Gustav Lundgren, som inte tror på någon ny Hjalmar Lundbohm.
Kultur lockar
Det gör inte heller konstvetaren Britt-Inger Johansson, som talar sig varm för satsningar på kultur. Inte minst utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

- De så kallade kreativa näringarna har en högre tillväxttakt än råvaru- och tillväxtindustrin och omsatte 2003 654 miljoner euro, något som kan jämföras med bilindustrins 343 miljoner euro. En ny studie i Uppsala visar bland annat att regioner med en hög koncentration av kultur lockar till sig fler företag och industrier och överhuvudtaget spelar kreativitet och kultur en viktig roll för vitaliseringen av en bygd, säger Britt-Inger Johansson och tar Nattfestivalen i Korpilombolo som ett exempel.

- Genom festivalen blir Korpilombolo känt som ett ställe där folk vågar tro på sig själva och sina förmågor. Alltså kan man åstadkomma ganska mycket med små medel.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!