Festfixarens utvalda kort
Michael Bindefeld är mannen som gett yrket "festfixare" ett ansikte. I dag öppnar Norrbottensteatern en utställning med många extravaganta inbjudningskort han skickat ut genom åren.
DYRA KORT. De dyraste korten kostade uppemot 150 kr/styck att producera och skickades ut till 1000 personer. Så med lite enkel matematik inser man att det är rätt kostsamma fester det handlar om.
Foto: Linda Wikström
Michael Bindefeld har stått bakom uppemot 250 arrangemang sedan han började i slutet på 1980-talet. Han har gjort inbjudningskort i allt från glas, sand och sågspån till syntetisk gräsmatta, gummi och löshår. Det är med andra ord långt till vanligt skrivarpapper och wordart-text. - Varje kort gör vi på olika sätt. Dels har uppdragsgivarna olika visioner men också olika budgetar och det är mycket det som styr. Sen jobbar vi väldigt nära många olika formgivare, och försöker komma fram till en idé som kunden gillar. Det dyraste korten de har gjort kostade runt 150 kronor styck exklusive porto. Räknar man då på att de brukar bjuda in ungefär 1.000 personer så blir det rätt mycket pengar. - Ett av de mest påkostade och tekniskt avancerade korten är det vi gjorde till LG Electronics när de lanserade en utställning med plasmaskärmar. Det är gjort i metall som är nedsänkt i en skumgummibädd. Idén till att samla ihop korten kom från Posten och utställningen är sammansatt av designern och före detta Luleåbon Ola Johansson, som också varit med och gjort många av korten. Efter att ha slagit besöksrekord på Postmuseet i Stockholm turnerar den nu landet runt och i dag kommer den alltså till Luleå. - Min relation med posten började med att jag märkte att de var sugna på att visa att de kan genomföra annorlunda idéer. Som när Café Opera fyllde 20 år, då lät vi dem sätta fast svarta ballonger på dörrhandtaget hos alla som fick korten. Det blev otroligt uppmärksammat. Enda stället som ballongerna inte fick komma in på var Drottningholms slott, där sade Säpo stopp. Vad krävs det för att bli inbjuden till dina fester? - Det gäller att hamna på listorna och man kan inte göra så mycket för att göra det. Varje uppdrag förtjänar och erhåller en alldeles unik gästlista. Det är inte så att man är inne så blir man alltid bjuden och om man blir ute så blir man aldrig bjuden. Det är olika uppdrag och olika typer av målgrupper. Det här är ju fester som ska generera goodwill och PR, det är inga vanliga privatfester. Det gäller för mig att identifiera rätt typ av gäster. Den där inställningen med att uppmärksamhet och PR är viktigare än själva festandet - att folk ska ha kul, är inte det en lite tråkig inställning? - Jag förstår inte riktigt frågan? Det har jag faktiskt aldrig tänkt på. Jag har alltid en kund som är väldigt klar och tydlig med vad de vill med sin fest och det är väldigt sällan jag ordnar fester bara för att det ska vara kul. Hade jag inte levererat enligt de förväntningarna hade jag kanske inte hållt mig kvar i 20 år. Men jag tycker inte att det ena behöver vara på bekostnad av det andra. Att kommunicera ett budskap behöver inte betyda att det är en tråkig fest. Har du kvar någon drömfest eller känner du att du arrangerat det mesta redan? - Nej, drömmar är ju en viktig del av drivkraften. Om man slutar drömma om saker då är man ju bara mätt, trött och tråkig. Så visst drömmer jag. Visst vore det väl fantastiskt om Nobel-stiftelsen slog en signal och ville diskutera Nobel-festen med mig - det är ju festernas fest. Hur skulle ett inbjudningskort till Nobel-festen kunna se ut? - Det talar jag inte om för dig, säger Michael och skrattar.
Fotnot: Bindefelds Bästa Brev! visas på Norrbottensteatern med gratis inträde för alla från den 9 till den 18 maj.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!