Vi är ju mer vana att höra dig producera andra, hur länge har du filat på din egna platta Hotel rooms – Birth of a salesman?
– Tre år blir det nog. Det har nog tagit tid för att jag har ont om tid, typ. Idén kom med en personlig omställning vid ett uppbrott från min förra fru. Dessutom var jag uttråkad med att bara hålla på med andras grejer och hade inte skrivit nåt för mig själv på länge.
Hur skulle du beskriva din egen musik?
– Gränslandet mellan country och soul. Det låter som någonting som kom ur radion 1970.
Hur mycket av Luleåmelankoli har präglat dina låtar?
– En del, det är mycket Norrbottenssjäl någonstans i och med att jag är född i Kiruna och det är fortfarande ett mytiskt ställe för mig. Jag höll på Kiruna i hockey när jag var ung fast jag inte hade varit i stan sedan jag var tre år typ.
Vad kommer du jobba med under 2008?
– Christian Walz gör en ny platta och vi påbörjar en ny Oh Laura-skiva också, förmodligen blir det också att jobba med ett band som heter Morland, det lutar åt en Teddybearsskiva och en med Robyn också. Bland annat.
Hur tycker du musiklivet i Luleå utvecklat sig sedan du först började jobba här 1998?
– Enormt mycket. Då fanns det stora som Fireside, Bear Quartet, Him Kerosene och Breach, band som hade nått lite utanför Luleå. Men i själva Luleå fanns det inte så mycket som bubblade. Det gör det ju nu. Det finns ett intresse hos folk fast man skulle kunna önska sig en större livescen med fler klubbar som lirade band.