Fascinerande med glimten i ögat

När publiken strömmar in i salongen sitter Hamadi Khemiri redan på scenen. Med ryggen vänd mot oss, skakar han på sina armar och ben i likhet med löpare som skakar loss för att slappna av inför en tävling. Det visar sig snart att denna föreställning är ett maraton av ord och röster och scenisk gestaltning. Smidigt och outtröttligt rör sig Hamadi Khemiri mellan skilda miljöer samtidigt som han blixtsnabbt förvandlas till olika karaktärer. Med publiken som gisslan ventileras tankar och åsikter om vår samtid. Det humoristiska, samhällskritiska, giftiga och stundtals poetiska ordflödet, som sköljer över oss, utmanar tanken. Vi förflyttar oss mellan tunnelbanan, skolan, teatern, T-centralen, lumpen, förorten och fantasyinspirerade krig. I rekvisitan ingår ett lysrör som effektivt används som dator under en chatt mellan fler personer. Med allvarlig underton, belyser Hamadi Khemiri det ansiktslösa, sociala spel som pågår på nätet. Att mötet med främmande personer kan innebära obehagliga överraskningar. I Signalfel uppvaktas en ung tjej, ihärdigt, av en främmande man: Varför har vi samma IP-adress? frågar hon och förstår i samma ögonblick att det är hennes pappa hon chattat med. När Hamadi Khemiri förvandlas till machoregissören Ove tänker jag på den enkätundersökning som Ekot nyligen gjort om maktstrukturer och sexuella trakasserier inom teatern. 30 procent av Teaterförbundets skådespelande medlemmar uppgav att de blivit sexuellt trakasserade. Den stenhårda frilansmarknaden är, enligt den efterföljande debatten, orsak till att många tiger om problemet. I Signalfel ifrågasätts vilka vi är, våra fördomar och hur vi beter oss mot varandra. Hamadi Khemiri breddar perspektiven och gör det med glimten i ögat i en fascinerande föreställning där orden rusar på högvarv. Den 20 februari visas Signalfel i Jokkmokk och 21 februari i Haparanda. Uppsättningen, som är en av fyra vinnare i SVT och Dramatens tävling Puls på Sverige skrevs under Hamadi Khemiris sista år på scenskolan. Urpremiären ägde rum på Kulturhuset i Stockholm 2007. Hamadi Khemiri har tidigare medverkat ibland annat Woyzeck och Mio min Mio på Dramaten. Han spelade Sanoj i brodern Jonas Hassen Khemiris pjäs Fem gånger Gud och är nu bioaktuell som Sami i Josef Fares film Farsan.