Familjen i skottgluggen - igen
Helig, hånad, hatad - alltid i brännpunkten. Familjen är en konstruktion som fortsätter att väcka heta känslor. Just nu i radion, på teaterscenen och i litteraturen.
Foto:
Samtidigt pågår en motrörelse i kultur- och nöjesvärlden. I sommar hårdgranskar P 1 familjen i radioserien Den heliga familjen med Maria Sveland, författare till Bitterfittan, i redaktionen för programmet. - Vi lever i ett paradigmskifte. Vi är mitt inne i smeten av kyrkbröllop och tidningar som heter Family och Mama och hela familjeonanin. Men jag tror att folk är jäkligt trötta på den här superkärnfamiljsromantiken som är så jättekonservativ, säger hon. Succén för Bitterfittan var ett tecken på det, menar Maria Sveland. Själv blev hon närmast chockad över den: att en djupt personlig bok om hur svårt det är att förbli jämställd i en parrelation kunde sälja i 100.000 exemplar var inget hon hade räknat med. I mejl efter mejl har läsarna sedan hört av sig för att tacka och säga "dina ord kunde ha varit mina, jag känner igen mig i allt". - Jag trodde att jag hade skrivit en liten radikalfeministisk bok som skulle köpas av 100 personer på Södermalm i Stockholm. Det breda mottagandet från folk i varenda liten stad tyder på att folk vill prata om det här på riktigt. Heliga familjen
Tv satsar på en snällare linje. I höst ger Erik Haag handfasta tips till "ambitiösa men lite vilsna" föräldrar i UR-serien Om familjen. På teaterscenen levererar artisten och författaren Peter Barlach i höst sin syn på den moderna familjebildningen. Han reser runt i landet med Riksteatern för att ömsint ironisera över livet i en familj med styvbarn och egna barn i föreställningen Heliga familjen. Materialet har han hämtat från sitt eget liv. - Jag har flera goda vänner som har levt i hårda kärnfamiljer med täta skott, isolerade som en termos. När det spricker då exploderar den. Heliga familjen är en passande titel, för så helig är den inte, säger han. Populärt tema
Också i litteraturen är familjen ett populärt tema. "En gripande familjekrönika", "en klassisk familjeroman" är säljande begrepp inom skönlitteraturen. Bara på Norstedts förlag ges åtminstone fyra skönlitterära böcker med anknytning till familjen ut i höst. - På senare år har det glädjande nog kommit allt fler böcker som handlar om kärlek, familj och relationer. Det har länge varit en nästan förlamande dominans av deckare - men nu vinner man tillbaka förlorad mark, säger förläggaren Stephen Farran-Lee. Det går inte att komma ifrån familjen som begrepp i litteraturen, menar han. Men när idén om kärnfamiljen som det enda alternativet luckras upp kan berättelserna lika gärna handla om transgenderrelationer eller kärleksförhållanden med fyra olika parter. - Hur man än väljer att leva ihop, eller isär, är det bäddat för trubbel. Och det ger alltid bra berättelser. Än så länge är det ganska klent med udda berättelser, men Stephen Farran Lee tycker inte att förlagen ska beställa litteratur om särskilda ämnen. Har en författare ett starkt behov av att skildra ett polygamt äktenskap så kommer den boken ändå, menar han. Kram-mäkning
Där tänker lilla Vilda förlag annorlunda. Dess uttalade vision är att verka för "demokrati, jämställdhet och mångfald" med fokus på barnlitteraturen. Det kan handla om att skildra en familj med två mammor eller en pojke som går till skolan med rosa sandaler. - Det man kallar den traditionella kärnfamiljen är oerhört förhärskande i barnlitteraturen. Det är inte konstigt eftersom hela samhället är uppbyggt efter konstruktionen mamma, pappa, barn. Vi vill visa att det finns andra familjeformer och att de är likvärdiga, säger Karin Salmson på Vilda förlag. Men alla tycker inte att Vildas "kram-märkning" är en bra idé. I maj rasade en het debatt i Dagens Nyheter där förlagets kritiker menade att genusstyrningen i böckerna skapar uppfostringslitteratur, där den konstnärliga kvaliteten automatiskt blir lidande. - Det blir lite kulturelitistiskt att påstå att det skulle påverka kvaliteten per automatik. Vi kan för all del ge ut dåliga böcker, men det har inget med vårt genusperspektiv att göra, säger Karin Salmson.
Så jobbar vi med nyheter