Ett viktigt kulturvärde i bild

Frågan vad Kiruna är värt har ställts många gånger under de senaste åren. För en tid sedan presenterade bebyggelseantikvarie Jennie Sjöholm en omfattande rapport där hon analyserat Kirunas kulturvärden, något hon berättar om i en föreläsning på Norrbottens museum i helgen. Samtidigt öppnar där också museifotografen Daryoush Tahmasebi sin utställning Är resan slut? - en fotodokumentation av Krematoriet i Kiruna, som tidigare visats i Kiruna Folkets hus. Även det en slags analys av ett kulturvärde, men genomfört med hjälp av kamera och inte i form av ord.Krematoriet i Kiruna ligger också det inom rasriskområdet, men tillhör inte de byggnader som diskuterats mest i processen kring stadsflytten. Rena linjer
Daryoush Tahmasebis bilder med sina rena linjer och detaljrikesom väcker frågan med besked. Krematoriet med sitt så kallade kolumbarium (ett gravvalv med nischer avsedda för förvaring av urnor) och sin urngård ritades av arkitekten Bertil Höök i Luleå och invigdes 1933, under femtiotalet gjordes också en tillbyggnad. Det var Sveriges tionde och därtill världens nordligaste, anpassat till klimatförhållandet. En slätputsad enkel fasad och med så kallad Kirunasandsten hämtad från Haukivaara i sockeln, kolumbarium och tillbyggnad. - Det var etnologen Eva Gradin som en kväll i Kiruna pekade bort mot kyrkan och sa åt mig att passa på att fotografera krematoriet innan det är för sent, säger Daryoush Tahmasebi. - Jag blev helt fascinerad av byggnaden, där finns inga stängda utrymmen, allt är öppet och luftigt. - Sammanlagt består min dokumentation av drygt 250 bilder, utställningen visar ett urval. Det klassiska arkitekturfotot brukar ju inte innehålla några människor, men här ville jag också återskapa den känsla av frånvaro som man känner när man är där. För här tar ju resan slut på ett sätt, även om man också kan tolka det så att den fortsätter i en annan mening, säger Daryoush Tahmasebi och pekar på en bild av en barnteckning som tejpats fast på en av gravnischerna. - För morfar är resan slut, men barnbarnets fortsätter. Dokumenterade Andra chansen
Som museifotograf håller Daryoush Tahmasebi ett särskilt öga på tidsdokumenten. Nyss var han tillsammans med etnologen och kollegan Eva Gradin uppe i Kiruna och dokumenterade schlagerfestivalens andra chans i samarbete med Nordiska museet som just nu tittar närmare på om vi i Sverige håller på att skapa nya högtider tack vare TV-program. Så medan kvällstidningarnas fotografer koncentrerade sig på stjärnor som Carola, vände Daryoush Tahmasebi sin kamera mot kulisserna och mot detaljer som specialdesignade vattenflaskor och körde runt till olika hem för att fotografera TV-tittande och fikabord under direktsändning. I Haparanda vistas han regelbundet för att för Norrbottens museums räkning dokumentera stadens omvandling efter Ikeas etablering. - Nu går vi in i ett projekt om modern arkitektur där vi kommer att koncentrera oss en del på Kiruna, säger Daryoush Tahmasebi.