Någon borde kanske smörja gångjärnen på den dörr i Börshuset i Stockholm som Svenska Akademiens ständiga sekreterare så här dags varje år öppnar för att presentera Nobelpristagaren i litteratur inför den samlade världspressen.<br>Denna gång gnisslade Horace Engdahl ut för att tillkännage att årets Nobelpristagare heter Harold Pinter och kommer från England. En dramatiker igen och ett val som förvånar, även om Pinters namn ibland förekommit i spekulationerna genom åren.<br>För han är en dramatiker av dignitet, en av de kanoniserade, fortfarande spelad, men kanske mest i Sverige på 1960-talet. Norrbottensteatern har aldrig spelat Pinter, men väl hans generationskollega och landsman Arnold Wesker, vars Hönssoppa med korngryn sattes upp 1988. Både Pinter och Wesker tillhörde på 1950-talet Englands ?unga arga? tillsammans med andra radikala dramatiker som John Osborne (Se dig om i vrede) och Ann Jellicoe som förde in klassperspektivet på scenen och förnyade den engelska dramatiken.<br>Vardagligt språk<br>Harold Pinter föddes 1930 i Londonförorten Hackney och är från början skådespelare. Han debuterade 1957 med pjäsen The Room och fick sitt stora genombrott 1959. Genom åren har han skrivit ett 30-tal pjäser, den senaste, Remembrance of things past, kom 2002.<br>I sin dramatik placerar han ofta sina människor i slutna rum där han noggrant och precist studerar deras sätt att tala och förhålla sig till varandra. Hans språk är vardagligt, nästan komiskt realistiskt. Replikerna är ofta undflyende, men bakom småpratet ryms maktspel och stora känslor.<br>Gjorde succé<br>Att påstå att Pinter aldrig spelas <br>nuför tiden i Sverige är fel, men studerar man de uppsättningar som gjorts under senare år så tycks det som om det ofta skett på skådespelares initiativ. Kanske har det med Pinters bakgrund att göra ? han känner väl till yrket och vet att underlätta.<br> Förra året sändes Thommy Berggrens uppsättning av Harold Pinters genombrott Fastighetsskötaren på TV, med Ingvar Hirdwall, Peter Andersson och Johan Rabeus i rollerna, samma konstellation och samma regissör som 2001 gjorde succé med pjäsen på Stockholms stadsteater. Berggren har tidigare också satt upp Pinters Hemkomsten på Dramaten med Allan Edwall i en av rollerna och förra hösten spelades Födelsedagsfesten på Malmö dramatiska teater.<br>Drabbades av cancer<br>För några år sedan drabbades Harold Pinter av cancer, men tycks ha återhämtat sig. Fortfarande är han en tydlig röst i Storbritannien där han ofta engagerar sig i frågor om människorätt och politik. Samma dag som Irakkriget bröt ut publicerade han en dikt i morgontidningen Guardian där han på typiskt Pinter-vis skrev en väderleksrapport, ungefär på det sätt de brukar låta. Ändå blir de tolv raderna ödesmättade och skrämmande och mynnar ut i konstaterandet ?Detta är den sista väderleksrapporten?.<br>I Uno Myggan Ericsons Nöjeslexikon skriver utrikeskorrespondenten Torsten Ehrenmark om ett möte med Harold Pinter på en pub i London. Klockan var halv sex och Pinter stod redan vid disken när Ehrenmark kom in. Pinter hade beställt en halv pint bitter och frågade över axeln vad han skulle bjuda på. Ehrenmark svarade en pint, varvid Pinter upprepade frågan. Då upptäckte Ehrenmark att Pinter själv ju bara hade beställt en halv pint och ändrade genast sin beställning av artighetsskäl. Självklart inleddes en replikväxling där Pinter försökte övertala Torsten Ehrenmark att verkligen beställa det han ville ha, och tvärtom.<br>Vi känner alla igen oss i situationen och Ehrenmark konstaterar att det meningslösa jamsandet mellan två obeslutsamma individer skulle ha kunnat vara inledningen till en Pinter-pjäs och levererar i samarbete med författaren receptet på början av en Pinter-special: ?Man tar ett rum. I rummet sitter en man. Förr eller senare öppnas dörren och en annan man kommer in. Då börjar dramat. Vad vet man om de båda männen? Ingenting?.<br>
