Ett möte mellan skilda världar
- Bara en sån sak som att deras skola ligger i ett gammalt kolmagasin. Vår skola var en gång en gammal saluhall, säger Paul Noko, som går sitt andra teaterår på The Market Theatre Laboratory i Johannesburg.
Just nu befinner han sig tillsammans med 17 klasskamrater i Luleå för att möta Teaterhögskolans andra- och fjärdeårselever i ett internationellt utbyte som pågått sedan 2004 och finansieras av Sida.
De sydafrikanska och svenska studenter som träffas nu har mötts tidigare under en liknande sammankomst i Johannesburg i december och för ett och ett halvt år sedan besökte en annan årgång teaterstudenter Luleå.
The Market Theatre i Johannesburg är något av en nationalscen i Sydafrika, en tungt vägande institution som under drygt 30 år spelat teater, från början i protest mot apartheidsystemet. En unik mötesplats mellan svarta och vita, som under apartheidtiden varken fick arbeta tillsammans eller sitta tillsammans i publiken. Den gamla saluhallen med sina tre scener blev centrum för en mycket politiserad form av teater som överlevde apartheidåren, trots sin kritik mot den vita regimen.
Krävande inträdesprov
Scenskolan The Laboratory startades från början som en mötesplats för professionella skådespelare för att utveckla och skapa ny dramatik och blev med åren så småningom en scenskola. Eleverna kommer från hela landet och får, precis som sina svenska kamrater, gå igenom krävande inträdesprov.
The Laboratory finansieras liksom The Market Theatre till viss del av svenska Sida och eleverna kan gå på skolan tack vare ett individuellt ekonomiskt stöd.
För tolv år sedan inledde The Market Theatre ett samarbete med Stockholms stadsteater som bland annat resulterade i flera pjäser. Apartheidsystemets avskaffande innebar paradoxalt nog en kris för den sydafrikanska teatern, som under många år ägnat sitt arbete åt kampen mot förtrycket. Sydafrikanska regissörer har berättat om hur teatern fick börja om och att tiden efter apartheid har öppnat för nya berättelser, historier som länge hamnat i skymundan för de stora politiska problemen.
Maria Weisby, skådespelare och ny rektor - i själva verket lyder hennes titel avdelningschef - på Teaterhögskolan i Luleå kom till Sydafrika och The Market Theatre redan 1996 tillsammans med Stockholms stadsteater. Hon reste ner som en i ensemblen i stadsteaterns succéuppsättning av Trettondedagsafton. Sedan dess har hon återvänt som gästlärare under många år och det var också hon som föreslog att samarbetet med Sydafrika skulle utvidgas till en teaterhögskola. Man valde Luleås eftersom skolan har ett nära samarbete med en teaterinstitution.
Fysisk teater
- Visst spelar man klassiker i Sydafrika, men grunden finns i berättarteatern. Deras teater är mycket fysisk och eftersom de saknar pengar skapar man ofta teater mitt på golvet, utan scenografi och med tillgång till mycket lite teknik, säger Maria Weisby.
Betydelsen av personliga möten elever och de skilda kulturerna emellan kan aldrig underskattas, men hon ser också möjligheterna i att de svenska studenterna får komma i kontakt med den fysiska och energifyllda sydafrikanska teatern.
På The Laboratory finns inga heltidsanställda lärare. Dan Robbertse är ansvarig för utbildningen och därmed för utbytet med de svenska eleverna, men också skådespelare. För honom är det tredje gången han samarbetar med Teaterhögskolan i Luleå.
- Eftersom vi ständigt lider brist på pengar brottas jag naturligtvis ibland med frågan om dessa utbyten ger något. Men om man tittar på hur världen ser ut och iakttar den alienation och isolering som lätt kan bli följden av fattigdom och av att leva under mycket svåra sociala villkor, så tror jag på det här. Interaktion mellan människor och kulturer är viktigt och ibland händer det att jag ser ögonblick där märkliga saker händer i och mellan människor under dessa utbyten. Och teater handlar ju om ögonblick så det här är betydelsefullt.
Tänker på tystnaden
Det första mötet mellan de svenska och sydafrikanska teaterstudenterna handlade mest om att lära känna varandra. Andra gången diskuterade och arbetade de gemensamt kring frågor som exempelvis jämställdhet och könsrelaterat våld. Nu arbetar man i grupper kring hur de sydafrikanska eleverna ser på Sverige, något som kommer att redovisas i form av korta föreställningar i nästa vecka.
Därför tar eleverna sig nu gemensamt runt i Luleå för att lära känna stadens olika miljöer.
- Tystnaden, det är den jag tänker mest på, säger Paul Noko, och får medhåll av kurskamraterna Styx Moketame, Lebo Inno och Thabiso Phella.
- Och ensamheten. Här går folk ensamma på gatorna eller möjligtvis två och två. Hemma är man aldrig ensam och på gatorna går man i stora sällskap.
Att lära känna en annan kultur på endast några veckor är naturligtvis omöjligt, ändå öppnar mötet för tankar och intressanta intryck och Dan Robbertse har träffat sydafrikanska skådespelare som kommit tillbaka från gästspel i Sverige med ett helt annat självförtroende.
- I Sverige finns en respekt för skådespelaryrket och en samhällelig finansiering av teater, saker vi saknar i Sydafrika. Därför betyder det en del för oss att få se något annat. Det ger oss perspektiv och lite mod.Fotnot: Nästa vecka framträder teatereleverna på Norrbottensteaterns soppteater.
Så jobbar vi med nyheter