Verner Boströms själ vilade över Långforsen när performancegruppen Blast från Haparanda framförde Lappträsk Lyster i Tider - en vandring i andan av bygdens egen poet. Bakom flammorna från den brinnande pinnstolen syns Verner Boströms skepnad, spelad av Andreas Gode. Med en fackla i sin hand och tystnaden som språk hälsade han alla välkomna på en vandring i sin hemdoms trakter i Lappträsk. Fem kilometer därifrån, mitt i skogen, bodde han i sin stuga där han skrev sina dikter som rönt så stor uppmärksamhet. 1982 brann hans spartanska hem ned till grunden och Verner Boström följde med - men hans ande lever kvar. Det ville Performancegruppen Blast ta vara på. <SPAN class=mr>Med på vägen </SPAN>Blåsten, det ihärdiga snöandet och mörkret i kombination med tystnaden gav känslan av att Verner Boströms ande följde med på vägen, inte minst när sångerskan Ann-Sofie Ailouuos toner långsamt sträckte sig ut i den mörka kvällen. På den vinterfrusna isen mötte mörka gestalter som sakta vaknade och fick liv via en virvlande dans. Verner Boström fanns med, på vilket sätt får var och en avgöra. Allt sitter i betraktarens öga vilket också är meningen. - Vi använder Verner Boströms dikter i fri form med dans och rörelser samt ljuseffekter. Det är upp till publiken att göra sina tolkningar, säger Pia Suonvieri, från Blast. Verner Boström bodde i skogen utanför Lappträsk. Därför var valet av spelplats enkelt. - Han bodde i skogen där ingen annan bor, därför valde vi den här miljön. Ett val som knappast någon av de tiotalet åskådare på platsen torde ifrågasätta.
