Ett glasrike i kris

Glasriket befinner sig i kris. 100 personer varslades på Orrefors Kosta Boda i höstas och nyligen ytterligare 200. Men en halvering av personalstyrkan räcker inte för att rädda de anrika bruken.

MARKEN GUNGAR. Det svenska glasriket befinner sig i kris. Hundra personer varslades i höstas, nu varslas ytterligare 200. Johan Nilsson är glasblåsare på Kosta Boda.

MARKEN GUNGAR. Det svenska glasriket befinner sig i kris. Hundra personer varslades i höstas, nu varslas ytterligare 200. Johan Nilsson är glasblåsare på Kosta Boda.

Foto: Hans Runesson/Scanpix

Kultur och Nöje2009-01-26 06:00
Det menar några av landets mest kunniga formgivare. "Överlever glasriket?" frågar Sveriges Radio på sin hemsida, "Nej" tror hela 29 procent av dem som svarat. Frågan ställs i samband med beskedet om att Orrefors Kosta Boda varslar ytterligare 200 anställda. I Orrefors varslas 97 personer, på Åfors glasbruk 27 och 79 personer på Kosta. För Orrefors betyder det att tre av fyra anställda får gå, om varslen verkställs fullt ut. Duktiga gravörer, slipare och glasblåsare, vars kompetens vuxit fram under årtionden, riskerar att försvinna för alltid. - Det finns absolut inget konkurshot. Vi gör de här kraftåtgärderna för att rädda företaget. Vi valde att inte lägga ner något glasbruk eftersom vi vill stå starka när det vänder, säger Eva-Marie Hagström, företagets informationschef. Diva men ingen snippa
Dagen efter varselbeskedet tar hon emot i företagets utställningslokaler på fashionabla Artillerigatan i Stockholm. Där visas vårens nyheter från företagets formgivare. Ingegerd Råmans Chess för 6.000 kronor, en modern tolkning av den klassiska kristallvasen, gjord av en designer som länge skydde just den traditionstyngda kristallen. Åsa Jungnelius marmorimitation i skålen Diva är tänkt att locka en yngre generation (hennes omskrivna glassnippa finns inte i sortimentet). Om marken gungar för den svenska glasjätten har den helt dragits undan för andra. I höstas gick flera tjeckiska glasbruk i konkurs. I början av januari ställde även glas- och porslinsjätten Waterford Wedgwood, en irländsk nationalklenod med 250-årig historia, in sina betalningar. Orrefors Kosta Boda förklarar krisen med den globala lågkonjunkturen som främst drabbar servisglaset. De dyra konstglaspjäserna däremot har kvar sin kapitalstarka kundkrets. Dystrare bild
Men en rundringning bland svenska formgivare ger en betydligt dystrare bild av framtiden för svenskt glas. Ändrade konsumtionsmönster och ett devalverat varumärke lyfts fram som minst lika viktiga komponenter i försäljningsraset som lågkonjunkturen. - Det finns mängder av glas som starkt påminner om Orrefors, men som är kopierade, maskingjorda och mycket billigare. Konsumenten ser ofta inte skillnaden mellan dem och de handgjorda kristallglasen, konstaterar Tom Hedqvist, i dag rektor på Beckmans designhögskola, men i mitten av 1990-talet designchef på Orrefors Kosta Boda. Massproduktion
Möjligen kommer små glasbruk med begränsade serier att bära sig även i framtiden, menar han. Däremot är han "väldigt pessimistisk" till framtiden för det stora svenska glasbruket. - Man kan dra en parallell till konfektionsindustrin, konsumenterna bryr sig inte om var det är tillverkat. Man vill ha något som känns personligt och det kan man också få genom massproduktionen som i dag blivit bra på att till och med härma det handgjorda, säger Tom Hedqvist. - Det finns alldeles för mycket produkter på marknaden i dag. Det är det stora hotet, den fullständigt sneddrivna, katastrofala konsumismen. Människor har överkonsumerat och drivit upp konsumtionstakten, många till lånade pengar. Vanliga löntagare investerar inte i designglas, de går till Ikea. Tror på det exklusiva
Orrefors Kosta Boda har också för länge sedan tvingats överge den klassiska svenska idén om vackrare folkhemsdesign, konstaterar Bertil Vallien, formgivare på Åfors sedan 1963. Han ser i stället framtiden i en långt driven satsning på det exklusiva och jämför med de österrikiska konkurrenterna Riedel. - De har lyckats övertyga världens rika människor om att man måste ha just det glaset till det årgångsvinet. - Jag tror att vi måste vända oss till medvetna människor som uppskattar god form och den konstnärliga halten i det vi gör. Företagsledningen måste förstå hur viktigt det är att man som formgivare hela tiden blir pushad i den riktningen och inte bara mot kortsiktiga kommersiella mål där man applåderar en försäljningssuccé oavsett hur den ser ut. - Om man bara tänker på pengar har man plötsligt ett stort lager och är jätteglad om El-giganten vill sälja det, men då förstör man varumärket. "Det rasar"
Per B Sundberg, formgivare på Orrefors fram till 2005, i dag professor på Konstfack, menar att dagens företagsledning snarare har profiterat på Orrefors goda renommé för att sälja annat, som kastruller och linne, i stället för att medvetet jobba på att bibehålla varumärkets goda anseende, det vill säga satsa hårt på glaset. - Där har man inte gjort ett skit. Jag tror verkligen det håller på att rasa. Om man tänker på Gustavsberg och Rörstrand har glaset stått ut länge. Och jag önskar dem lycka till, det gör jag verkligen.

Glassamlingarna
Det är fortfarande oklart vad som händer med de stora glassamlingarna på Orrefors Kosta Boda. Brukens ägare New Wave Group säljer samlingarna för att få in pengar till glasbruken. Erbjudandet har gått till de tre kommunerna Lessebo, Nybro och Emmaboda att köpa den unika samlingen för 32,5 miljoner kronor. Kommunerna är villiga att ta över men bara om man får statliga pengar.
Om det blir en affär har New Wave Group lovat betala tillbaka i form av sponsringspengar till ett eventuellt museum för de unika samlingarna. Ärendet bereds sedan i höstas på kultur- respektive näringsdepartementet.
Utan hjälp utifrån går det inte att rädda Orrefors Kosta Boda. Så skrev landshövdningen i Kalmar, Sven Lindgren, tillsammans med Regionförbundet i Kalmar, till regeringen redan i höstas. De citerade brukens vd, Torsten Jansson. Hittills har ägarna New Wave Group investerat och säkrat lån i de stora bruken för 500 miljoner kronor. Regionförbundet och landshövdringen ansöker om statliga pengar till marknadsföring, om en statlig lånegaranti till företaget och om finansiering som ska göra det möjligt för uppsagda glasbruksarbetare att stanna kvar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!