En vis man delar ut tankeställare

Med tanke på vilka inre visdomar Mark Levengood verkar besitta förvånas man av att han faktiskt bara är 45 år.

MARKS VÄRLD. Mark Levengood välkomnade Luleåpubliken i sin värld på onsdagskvällen.

MARKS VÄRLD. Mark Levengood välkomnade Luleåpubliken i sin värld på onsdagskvällen.

Foto: Pär Kjellén

Kultur och Nöje2009-10-29 06:00

I Kulturens hus stora sal, som var välfylld, berättade Levengood för oss om sitt liv (i mångt och mycket sin barndom) filtrerat genom hans förunderliga hjärna. Scenshowen var enkel och sparsmakad med Levengood sittande på en guldsmyckad kista. Vid hans sida fanns Per "Texas" Johansson som bidrog med musikaliska harmonier som ackompanjerade Levengoods berättelser om en finlandssvensk släkt som delvis verkar vara från himlen och delvis från helvetet.
Hans berättelse är som den allra bästa släktkrönikan som du någonsin läst, berättad med stort engagemang, hjärta och intelligens. Hans skildring börjar i en park där han vandrar med sin mormor. Mormodern är rädd för fyllon, och hennes sätt att slippa dem är att stå still och blunda. "För då tror de att du är död."

Men livet går ju inte ut på att blunda och på att stå still. Nej, om man stannar upp hinner jorden vrida sig ett kvarts varv och då har man hamnat på efterkälken. Står man still börjar den övriga världen plötsligt navigera efter andra stjärnor och man kommer aldrig att hitta sin väg fram. På sätt och vis går Mark Levengoods 90 minuter ut på att hövligt och med oerhörd respekt ge publiken en humoristisk (jag skrattade mer än under Pablo Franciscos show) tankeställare som i bästa fall kan leda till att vi vågar ta det där steget som vi inte riktigt vågar ta.
Mark berättar bland annat om farmodern som bestämmer sig för att vara särskilt elak mot honom och hans bror en jul när de var små. Med elakheten försvann hennes rätt att vara Marks släkting. Hon hade egentligen inte behövt vara elak, men hon valde att vara det. Det är just denna farmor som är den delen av Marks släkt som är från helvetet (vilket Mark tydligt visar när han låter en dödskalle med horn symbolisera henne på scen). I samband med detta vill Levengood introducera ett begrepp som han kallar andliga släktingar. "Det behöver inte vara Dalai Lama eller Gandhi", sa han. Nej, Mark hittar sin själsliga släkt bland socialarbetare och Ica-kassörskor.  

I den gamla klyschan "släkten är värst" hittar Mark Levengood roliga visdomar som han delar med sig av. Möjligen resulterar det endast i en särskilt rolig kväll i Mark Levengoods värld, eller så blir vi inspirerade och ger våra egna liv, och kanske också vår släkt, en andra chans.

Mark och hans värld
Kulturens hus, stora salen, den 28 oktober.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!