- Vi fick lite information om trumman. Den skulle ha beslagtagits i Åsele 1725, men när vi fick se den väcktes frågor, menar etnologen Sunna Kuoljok.
Anna Westman Kuhmunen, intendent i kulturhistoria, tyckte att formen på trumman liknade de trummor som fanns i Lulesamiskt område. Något som i sin tur väckte frågor hur den hamnat i Åsele.
Men det var i boken Die lappische Zaubertrommel. Eine ethnologische skriven av Ernst Manker 1938 som svaret fanns.
Där fanns nämligen en illustration av just den trumman som nu finns på Ájtte, avbildad både framifrån och bakifrån, men med en helt annan datering.
- Det visade sig att trumman beslagstogs 1693 och är därmed mycket äldre än vi trodde, säger Sunna Kuoljok.
Många frågetecken
Och eftersom trummans skinn har en mycket karaktäristisk söm som löper över hela trummans framsida gick identifieringen än lättare.
- Det är samma figurer också. På denna trumma är det renar som avbildats, lite förrådsbyggnader, abstrakta figurer, en sjö, kanske en hage men inga människor. Den liknar ganska mycket en annan trumma, nästan så att man kan undra om det var samma tillverkare, säger Anna Westman Kuhmunen.
För historien bakom de samiska trummorna är fortfarande till stor del höljt i dunkel. Det finns cirka 75 samiska trummor bevarade i Europa, cirka 80 om man räknar även de trummor som inte har kvar sitt skinn
- De historiska dokument som finns om samisk religion kommer främst från kristna präster och missionärer. Men från samisk horisont är trumman ett religiöst föremål, säger Anna Westman Kuhmunen.
Hon betonar att det inte finns så många trummor bevarade från 1600-talet. De flesta är från 1700-talet, vilket gör Ájttes senaste trumma till en spännande gåta öppen för funderingar och spekulation.
- Det är mycket vi inte vet. Vi vet inte vem som använde den trumman, var den använts och var den beslagtogs.
Viktigt föremål
Sunna Kuoljok var med när trumman kom till museet. En mycket speciell dag, menar hon.
- Den finns kvar, var i gott skick och mycket vacker. Trummorna är ett fysiskt bevis på en del av vår samiska kultur som förbjöds och sedan sakta men säkert försvann när alla skulle kristnas. Därför är det mycket viktigt att dessa föremål bevarats, säger hon.
Och Anna Westman Kuhmunen tillägger:
- Trummorna bär även vittnesbörd om den svenska historien som kolonialmakt. Därför betyder trummorna som historiska föremål mycket för det svenska samhället.
Fotnot: I dag samtalar Sunna Kuoljok och Anna Westman om trumman under Jokkmokks marknad.