En stor läsupplevelse

Allt är kolonialt, denna abnormitet i maktutövning, engelsk makt och tradition iscensatt på afrikansk landsbygd. Rasismen är inte en otänkbarhet, den är gällande norm. När de svarta konstaplarna kommer ut till farmen för att gripa Mary Turners mördare vågar de inte ens nudda vid hennes make, den förvirrade Dick. En svart man griper aldrig en vit man, om så den svarte är polis och den vite en möjlig mördare. Det här är ramverket som gör läsningen av Gräset sjunger, nu påpassligt ute i ännu en upplaga, till en så märklig läsupplevelse. Som en slags omvänd science-fiction, inte alls särskilt avlägsen i tid (1940-tal), men gestaltad i ett samhälle som är så obegripligt upp-och-ned-vänt. Ändå var systemet fullt utvecklat i detta Sydrhodesia i mycket lång tid, och så sent som förra veckan dog dess siste och store rasistiske ledare Ian Smith. Rasismen gör allting abnormt, och tragedin är närvarande från först sidan när den svarte tjänaren Moses grips för mordet. Han anger sig själv och alla kan snart läsa en liten notis i lokaltidningen hur "houseboyen" gripits för mordet. Mary är farmarhustrun i ett djupt olyckligt äktenskap, i en av de mest talande scenerna får hennes frustration henne att oavbrutet syssla med att brodera. I det fattiga farmarstället broderar hon allt som hennes fingrar kommer över, till sist även sina underkläder. Hon är stadsflickan som inte kan uppträda annorlunda, det är som att hon ramlat ner i tropisk farmarfattigdom direkt ur sysslolösheten på ett engelskt lantgods, funnes det ett piano skulle hon säkert spela Chopinetyder också. I denna absurda tillvaro, där vattnet hämtas två gånger i veckan långt borta i dalen, härskar Mary över svarta "boyer" som ett vidrigt litet monster. Här visar sig Lessings psykologiska mästerskap och brist på sentimentalitet. Mary är ond, inte i kraft av sin ondska, utan i kraft av sin svaghet som blir till styrka gentemot de svartas totala underordning. När kärleken fogas in i denna labila blandning av hat och svaghet är allt dömt att explodera och Mary dömd att dö. Hur mycken symbolik som finns i denna ödesbundna död kan man fundera länge över. Boken gjorde Lessing till persona non grata i rasismens portalländer, Sydafrika och Rhodesia. Det var en storartad debut, och Gräset sjunger är fortfarande, efter femtiosju år, en stor läsupplevelse.

En stor läsupplevelse

Gräset sjunger är Doris Lessings debutbok och utspelar sig i en koloni. I det land som kallades Sydrhodesia, en kronkoloni sedan 1923, idag det olycksaliga Zimbabwe.