Jag tror många har haft svårt att placera Edith Backlund. Man känner igen namnet, men vad gör hon egentligen för musik? Googlar man handlar det om att hon fått med en låt i en amerikansk tv-serie och att hon sjungit duett med Magnus Uggla. Men det är slut med det nu, för det här är rätt och slätt Edith Backlunds genombrottsplatta.
Stark gitarrdriven pop med träffsäkra refränger som bara skriker om att få spelas i radio och som påminner om det bästa Lisa Miskovsky gjort. Och i andra stunder drömsk 60-talsinspirerad loungepop av bästa snitt. Tillsammans med producenten Peter Kvint har Edith Backlund skapat en skiva som visar imponerande bredd och finkänslighet med angelägna texter och ett sound som lockar men som aldrig stryker medhårs.