En rörelse av sång firar 60 år

Det sägs att det finns en kör för varje människa. Åtminstone i Sverige där antalet körsångare uppgår till minst 600.000. Förmodligen fler än så - de som räknas är organiserade i något körförbund och det är inte alla. Vi talar alltså om en folkrörelse av stora mått, något som får fler än 600.000 kvinnor, män och ungdomar att minst en kväll i veckan samlas för repetitioner inför mer eller mindre regelbundna konserter, år ut och år in. En folkrörelse som det forskas en hel del kring, inte bara inom musik och pedagogik utan också bland annat inom hälsovetenskap och sociologi. Kanske är det just inom de senare forskningsfälten de mest intressanta frågorna kan besvaras, för självklart undrar man ju vad det är som gör körsången så populär. - Endorfiner, svarar Lena Edenbrink, ordförande och alt i Sångkören Lyran i Luleå som om ett par veckor firar 60-årsjubileum med konsert och tårtkalas på Kulturens hus. - Man vet att sång precis som fysisk träning frigör endorfiner, men kanske det viktigaste är att man låter sin röst flöda tillsammans med andras. - Det är ju så roligt. Man kan vara hur trött som helst när man kommer hit på måndagkvällarna och när man går hem igen är man hur pigg som helst, säger Margareta Holmström, kassör och altsångare och den som enligt körledaren Göran Lindgren håller ordning på det mesta. Startade tre år efter krigsslutet
Själv håller han i det musikaliska med allt vad det innebär och nu inför jubileumskonserten betyder det också samarbete med Magnus Plumppu och Kulturskolans orkester Blåsningen och de tidigare körledarna Irene Perdahl och Jorma Henttu, som också medverkar. Körsång är visserligen en mer än 100 år gammal folkrörelse i Sverige, men det "körunder" som det ofta talas om tog sin egentliga fart efter andra världskriget, sporrad av legender som Eric Ericson som lyfte svensk körstandard till nya höjder. Det var också då den blandade kören Lyran startades, tre år efter krigsslutet. Som så många andra av dåtidens körer var den knuten till en organisation och Lyran var arbetarrörelsens kör som bland annat sjöng vid 1 maj-demonstrationer, årsmöten och valborgsmässofirande. Fortfarande är Lyran en ABF-kör, även om kopplingen inte längre är lika tydlig. Som för de flesta 60-åringar har även Lyrans liv bestått av höjdpunkter och vågdalar. När kören firade sitt 50-årsjubileum stod den utan körledare. Men för några år sedan lyckades kören locka till sig körledaren Göran Lindgren och därmed vände allt.- I tio år hade jag funderat på att gå med i en kör och så när jag äntligen gjorde det kom jag till en kör som bara bestod av 15 sångare och som inte hade någon ledare. Men jag tänkte att har jag nu väntat så här länge så tänker jag inte ge upp så lätt, så vi kämpade på så gott vi kunde. När Göran accepterade att komma hit hände det massor, numer är vi omkring 60 medlemmar och sällan färre än 45 sångare när det är dags för konsert, säger Margareta Holmström. Därmed får man väl anse att det finns tillräckligt med korister i Lyran, men som vanligt fattas det män, tenorer och basar.- Vi har sju väldigt duktiga manliga sångare, men fler är välkomna, säger Margareta Holmström.Yngsta sångaren är några och 20 år och den äldste närmar sig 70.- Vi har inte känt av någon kris när det gäller återväxten här i Lyran, men jag som jobbar som musiklärare ute på skolorna märker att intresset för att sjunga i kör inte är lika stort där nu som tidigare, säger Göran Lindgren. - Att sjunga i kör kräver en del tålamod, egentligen är det fantastiskt när man tänker på att Lyran hållit igång i 60 år. Lika länge som Bertil, säger Göran Lindgren och pekar på basen Bertil Carlsson, årsbarn med Lyran. Trots att redan hans mamma brukade tjata på honom för att han skulle börja sjunga i kör blev det inte av förrän för fem år sedan. Glad över sitt beslut händer det att han funderar över hur det skulle ha blivit om han hade börjat tidigare. Curt Lundgren har sjungit med Lyran sedan 1973, dessförinnan i två andra körer, bland annat Luleå blandade kör tillsammans med storheter som Ingvar Wixell och Margit Larsson.- Och min morsa, säger Bertil Carlsson. Fortfarande sjunger Lyran utomhus på Valborgsmässofirandet varje år, liksom traditionsenligt på den årliga Julton-konserten. Därutöver blir det ytterligare några tillfällen varje år. - Varje körledare sätter sin prägel på repertoaren och man kan väl säga att vi sjunger traditionell svensk körmusik. På jubileumskonserten kommer vi att plocka lite från vår historia, vi ska bland annat sjunga Arbetets söner och Internationalen tillsammans med blåsorkestern, men också mycket annat. Det bästa med Lyran är gemenskapen och känslan av att här får du sjunga ut, ingen står med pekpinnen och säger att nu sjunger du fel, säger Margareta Holmström.