En riktig entertainer
Lasse Berghagen försöker göra allt så gemytligt som möjligt, och publiken är med på noterna.
<P>Det jag såg fram emot mest med Lasse Berghagens konsert var att få se hans fans. När han var programledare för Allsång på Skansen stod det alltid längst framme vid scenen en skock skrikande småtjejer som skrivit ?Vi älskar Lasse? i pannan. Och mycket riktigt, de finns i Kiruna också. Tjejer i mellan- och högstadieålder står framme vid scenen och vajar med armarna framför den 60-årige mannen. En annan tjej har en ?We love Lasse?-skylt. När Lasse tar av sig kavajen och blottar sin turkosa kortärmade skjorta tjuter de. Är det sunt? Förmodligen inte, men ganska fascinerande.<BR>Lasse Berghagen är inte artisten som stryker mothårs. Allt ska vara så gemytligt som möjligt och den stora folksamlingen framför Kebnescenen är för mesta med på noterna. Han tar fram sitt gamla trumfkort allsången mer än en gång. Hans problem är att han har lite för få hits. Under vissa av de mer anonyma låtarna tröttnar delar av publiken och börjar ropa efter Teddybjörnen Fredriksson. Jag hoppas att jag aldrig någonsin kommer på mig själv med att stå och ropa efter Teddybjörnen Fredriksson på en konsert.<BR>Lasse Berghagen ser på sig själv som en fullblodsentertainer. Vid sidan om sjungandet får vi också ta del av hans färdigheter som stå upp-komiker. Han ber publiken om största möjliga tystnad eftersom han ska berätta en ... norgehistoria! Det är rörande på något sätt. Han verkar inte heller ha någon aning om att det är världens äldsta skämt att referera till Stockholm som ?Fjollträsk?.<BR>Vad jag tycker om musiken? Vi kan nöja oss med att säga att det inte är min grej. Men en artist som kan få hundratals lokalpatriotiska Kirunabor att sjunga ?Stockholm i mitt hjärta? gör antagligen något rätt. Och när Teddybjörnen Fredriksson till slut kommer vajas det med händerna i luften så det står härliga till.<BR></P>
Så jobbar vi med nyheter