En riktig croonerkväll

The Brat Pack Show ? Från Sinatra till Bublé Johan Samuelsson, Alexander Lycke Norrbottensteatern, scen 3 Lördag 8 april Musik för manschettknappar och cocktailglas fyllda inte enbart med krossad is; någon lämplig bourbon skulle osökt kunna passa väl in också. I början av 60-talet var Frank Sinatra boss för det informella gäng av kompisar och kolleger som även innehöll Dean Martin, Sammy Davis Jr, Peter Lawford och Joey Bishop. En manlig klubb som festade hårt, spelade in filmer och gjorde shower tillsammans. De enda kvinnor som fick delvis tillträde till den var Shirley MacLaine och Angie Dickinson. De kallade sig för The Rat Pack. Som en sentida efterföljande duo materialiserade sig i lördags kväll The Brat Pack, bestående av de unga musikalaktörerna Johan Samuelsson och Alexander Lycke och med en repertoar bestående av nummer från Sinatra till Bublé. Vem Sinatra var vet alla. Bublé heter Michael i förnamn och är den nye croonern, som sjunger med våldsam elegans och intensitet i de gamla suveränernas efterföljd. Med bra storbandsbackning i ryggen blev det här en utpräglat swingsvängande och tillbakalutat avspänd dryg timme, där introt var For once in a lifetime och den eviga firmafestplågan My way dök upp mot slutet av föreställningen. Nedslag längs vägen inkluderade Have you met Miss Jones?, For once in my Life, Fever, Sway, Just a Gigolo, Lady, ett medley bestående av Fly me to the Moon, Volare, The Lady is a Tramp och, kanske lite udda, även Van Morrisons Moondance. En fullständigt totaldrabbande version av Tom Jones version av det gamla James Bond-temat Thunderball, samt George Michaels Kissin? a Fool fick också plats. Och så då även Michael Bublés enorma Feelin? Good. Både Johan Samuelsson och Alexander Lycke var så pass goda vokalister och entertainers att denna Brat Pack Show blev en god lördagskvällsunderhållning.