Till skillnad från husgrannen Islands symfoniorkester är den Isländska operan ingen statlig institution. Tidigare var operakonsten en del av Nationalteatern, men numera är de ett eget sällskap.
Finansiellt säger sig operachefen och regissören Stefán Baldursson kämpa för livet nästan varje dag. Tillsammans med filmen drabbades operan värst av nedskärningarna efter krisen, 25 procent av stödet togs då bort.
Viktig succé
Ändå är han egentligen ganska lycklig. På scenen Eldborg, den största på Harpa, pågår vad som kanske är den största succén någonsin för den Isländska operan. En nyskriven opera på originalspråk som berättar den för islänningar så välkända sagan om biskopsdottern Ragnheidur Brynjólfsdóttir och hennes käraste Dadi Halldórsson i 1600-talets Skálholti. En slags Romeo och Julia-historia där konflikten snarare består i klass än i släktfejder och där flera av landets kända historiska personligheter tar gestalt.
Ett tiotal isländska operor har skrivits genom åren, ofta i mindre format. Ragnheidur däremot är en helaftonsopera i klassisk form, med stor orkester, kör och flera internationella solister i rollerna.
Känd musiker
Tonsättaren är den på Island välkända Gunnar Thórdarson, som inledde sin bana som rockmusiker redan på 1960-talet, medan librettot är skrivet av författaren Fridrik Erlingsson, känd inte minst för sina barnböcker.
Upphovsmännen har skrivit sin opera helt utan att veta om de skulle kunna få den iscensatt. Med hjälp av stipendier och privata sponsorer lyckades de sätta upp den konsertant i den kyrka som numer finns på den gamla biskopsplatsen i Skáholti förra sommaren. Dagen efter slog Stefán Baldursson till och köpte in den.
– I den ekonomiska osäkerhet vi tvingas leva i här på operan gäller det att jobba snabbt. Vi vet vad vi har för budget just nu, men nästa år kan det se helt annorlunda ut, säger Stefán Baldursson som själv regisserat.
Stor publik
Två, kanske tre, föreställningar planerades. Hittills har man spelat nio för fullsatta hus, vilket innebär att 12.600 hittills sett Ragnheidur, som hyllats av kritiker, både isländska och internationella som jämfört med bland annat Puccini.
Samtliga sångare är utbildade utomlands, där många fortfarande är verksamma. Men att sjunga på isländska lockar och något av de minsta problemen för Stefán Baldursson och den Isländska operan är att få hem sina sångare.
– Vi har många yrkesverksamma operasångare utomlands, men också flera som återvänt hem från krisens Europa. Den Isländska operan har sju anställda på årsbasis, men över 100 per halvår för våra två årliga produktioner. Dessutom är det inte svårt att få tag på duktiga körsångare. Är det något vi gör i detta land så är det att sjunga i kör.