Barbro Müller är folkhälsostrateg vid Luleå Kommun och var med och arbetade fram Luleå kommuns handlingsplan mot klotter.
– Vi vill ha en ren och snygg stad. Klotter ökar känslan av otrygghet. Det vet vi av en trygghetsundersökning där invånare fick svara på om det upplever problem med nedskräpning och skadegörelse i sina bostadsområden, och det gjorde många, säger Barbro Müller.
Men går det att dra den slutsatsen av en ledande fråga?
– Jag är övertygad om att folk här inte vill ha klotter.
I Sverige har kommuner olika synsätt på graffiti och klotter. Örebromodellen innebär nolltolerans, och att all graffiti och klotter ses som en kriminell handling. Norrköpingsmodellen går ut på att klotter är en kriminell handling men att det är skillnad på klotter och ungdomar som vill utöva graffiti som en konstform, och de får tillgång till lagliga graffitiväggar.
I Luleå kommuns handlingsplan mot klotter och skadegörelse vill man arbeta enligt en modell som är en sammanslagning av dessa två.
– Vi vill ha en bredd. Det här är inte bara ett polisiärt arbete. Vi vill ge möjligheter för ungdomar att delta i utsmyckningen av det offentliga rummet. Vi har ett ungdomsprojekt som heter D.I.O.R där ungdomar genom feriejobb fått måla gångtunnlar, busskurar med mera. Det är bra om vi kan få graffiti i städad form. Klotter vill vi inte ha.
Det olagliga tillhör graffitikulturen. Vad säger du om det?
– Det finns säkert personer som tycker det, men den synen kommunen har är politisk bestämd.
Enligt Barbro Müller går det inte att dra slutsatser av statistiken över saneringskostnader och anmälda brott, eftersom det nödvändigtvis inte betyder att klottret har ökat eller minskat. Därför går det inte att avgöra om kommunens handlingsplan uppnått sitt syfte att minska förekomsten av klotter.
Det senaste året har Luleå kommun trappat upp sitt arbete mot klotter och anställt en saneringssamordnare. Tidigare sanerade kommunen inte gångtunnlar, men det gör man nu. Det ledde bland annat till att kommunen förra sommaren sanerade en gångtunnel med konst man själv beställt och betalat för. Saneringen fick mycket kritik av bland annat Luleås förre kommunalråd Karl Petersen. Istället för den konst kommunen själv betalat för fylldes tunneln omgående av klotter med kritiskt budskap riktat mot Luleå kommun.